torsdag 17 juni 2010

Kassaflöde for dummies

Häromdagen lyckades jag på något mirakulöst sätt logga in i statistikprogrammet google analytics och se vilka av de inlägg jag skrivit i denna blogg som varit mest populära. Flera av de allra mest lästa inläggen var de som innehöll rubriken …for dummies (följande inlägg är förresten allra vanligast att ni har läst) som jag skrivit ett antal.

Så jag tänkte passa på att skriva ett inlägg inom samma genre, denna gång blir det kassaflöde for dummies.

Jag vill först klargöra att jag är tekniskt sett totalt okunnig inom redovisning och har inte några studier inom detta område (okej några få poäng inom personalekonomi). Sedan har jag läst ekonomiska rapporter från börsbolag under dryga 10-talet år så en viss hum har jag kanske. Om än som lekman och detta inlägg är att betrakta som personligt.

Alla börsbolag redovisar i sina kvartalsrapporter tre typer av rapporter. Det är en resultatrapport, något som oftast tilldrar sig allra mest intresse där bolaget talat om vilken vinst man gjort och affärstidningarna basunerar ut om denna vinst var bättre eller sämre än genomsnittet av gissningarna av sveriges vassaste knivar i börslådan och om det var en chock, explosion eller katastrof (sätt valfritt ord före eller efter dessa ord så har du rubriken i DI eller SvD.

Sedan har vi då balansräkningen som talar om företagets ekonomiska ställning med tillgångar och skulder och det som är över när skulderna är dragna till aktieägarna det sk. Egna kapitalet.

Sist så har man en tredje uppställning den sk. Kassaflödesrapporten dvs sammanställning av in och utbetalningar som är genomförda.
För att exemplifiera kassaflödesrapporen i en ”for dummies” variant så använder vi denna gång ett exempel och vi tar företaget Systemair som lämpligtvis avger sin bokslutkommunike när de flesta andra skickar ut sin rapport för första kvartalet.

Den ser ut som följer
Rörelseresultat 66,4
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 20,1
Finansiella poster -2,8
Betald inkomstskatt -35,1
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändring av rörelsekapital 48,6

Förändring av rörelsekapital 18,1
Kassaflöde från den löpande verksamheten 66,7

Kassaflöde från investeringsverksamheten -21,4
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -28,5
Periodens kassaflöde 16,8

Likvida medel vid periodens början 73,8
Omräkningsdifferenser i likvida medel -4,7
Likvida medel vid periodens slut 85,9

Innan vi går in på kassaflödesrapporten i detalj så måste först förklara skillnaden mellan ett positivt kassaflöde och en ”vinst” som bolaget gör. I den enklaste av världar köper företaget en maskin med den maskin tillverkar man sedan produkter av varor man köper (och betalar sin personal givetvis) in och efter låt säga 5 år så är maskinen utsliten och byts ut. I resultatrapporten fungerar detta på så sätt att man köper maskinen för kanske 100 000kr sedan skriver man av maskinen i sin bokföring på kanske 5 år med samma summa varje år, i detta faller så är maskinen en kostnad för företaget om 20 000kr per år fast det är ju inga pengar som den kostar mer än i bokföringen. Detta medför att resultaträkningen inte påverkas när man köper in eller ersätter maskinen, superförenklat. Kassaflödet det fungerar ju på så sätt att man betalar pengar för maskinen sedan gör man inga andra betalningar mer än löpande kostnader såsom löner, ström, momsinbetalningar och råvaror mm. innan det är dags att köpa en ny maskin. Kassaflödet handlar alltså om pengar in och ut, inte vinster på pappret. Ibland stämmer det ganska bra mellan resulat och kassaflöde, ibland stämmer det inte alls.

Kassaflödesrapporterna är normalt sett uppdelade i olika segment först tar man rörelsersultatet från resultatrapporten man lägger till någon rad om vilka ”kostnader” som inte finns i verklighetens pengar (t.ex. avskrivningar) då får vi ett ”pengaöverskott” (eller underskott) från den löpande verksamheten. Här har vi då inkluderat inkomsterna från försäljning minus löpande kostnader kan man säga. Någon rad om skatter ofta. Och någon rad om de räntor man betalat till banken. För systemair blir detta kassaflöde från verksamheten 66Mkr+20Mkr i ”justeringar” (läs avskrivningar oftast)-2,8Mkr till banken i räntor och -35Mkr till Skattmasen. Kvar blir ett överskott på 48,6Mkr.

Sedan har vi normalt sett en viktig rad som okså ingår i kassaflödet från verksamheten och det är förändring av rörelsekapitalet dvs hur har bolaget karvat eller lagt till i sin balansräkning. Man kanske har sålt av hela sitt lager exempelvis eller så har man byggt upp en stort lager. I systemairs fall är denna summan 18,1Mkr, dvs man har tagit 181 mkr från sin balansräkning genom att sälja av tillgångar i högre grad än man ”köpt in”. Anledningen till att man särredovisar detta är givetvis att detta många gånger är ”one timers” ett lager kan man ju bara sälja av en gång sedan är det tomt
Då ökar kassaflödet givetvis från den löpande verksamheten i systemairs fall till 66,7Mkr.

Sedan kommer vi ner på investeringsverksamheten . Hur mycket har bolaget investerat i nya tillgångar? I Systemair fall så har man gjort investeringar i maskiner, datorer eller andra materiella tillgångar om -21,4Mkr dvs invetseringarna har kostat pengar. Denna siffra är ofta intressant att ställa mot justeringarna mot rörelseresultet. Detta för att se att bolagets investeringar håller någorlunda jämn takt med avskrivningarna. Investerar man mycket mindre än man skriver av under lång tid ja då kommer bolaget i framtiden att hamna i ett läge där mycket tillgångar blir gamla så att säga.

Nästa rad i fallet systemair är kassaflöde från finansiering och kortfattat berättar denna summa hur företaget har agerat med sin bank. Har man tagit upp lån så har man ”fått” pengar av banken har man amorterat så har man ”givit åter” pengar till banken. I fallet Systemair så har man -28,5 i kassaflöde från finansiering dvs man har amorterat 28,5Mkr av sina skulder dvs företaget har krymt sin balansräkning med blivit av med skulder.

Sammanfattar vi läget efter dessa rader då får vi ett kassaflöde från redovisningsperioden, totalt sett.

Kvar är sedan ingående likvida medel dvs den summa pengar på bankontot som man hade när perioden började 73,8Mkr i fallet Systemair. Sedan en liten rad om omräkningsförändringar av dessa likvida medel. Kanske hade man t.ex. pengar på ett bankonto i grekland genom ett grekiskt bolag och i takt med försvagningen av Euron vs. Kronan så får man lov att värdera ner sina kontanter 4,7Mkr i förlust gör tex. Systemair under denna period.

Så summa summarum hade då Systamair 73,8Mkr i likvider i början, under perioden har man fått ett överskott på 16,8Mkr och sedan har man en liten valuta förlust på 4,7Mkr och följaktligen har man då när perioden är slut 85,9Mkr på banken.
Jag vet inte om jag förvirra mer än jag förklara kanske men det har kanske med att detta var inlägg nummer 600

4 kommentarer:

  1. mycket bra förklarat, praktiskt och lätt att hänga med. Fortsätt görna din serie för alla oss Dummies!

    SvaraRadera
  2. Layouten Stockman,layouten....

    Snälla. återgå till det gamla.

    Det var bättre förr.

    SvaraRadera
  3. Bra inlägg som vanligt! Tack!

    på högerkanten där du har snabblänkarna till inlägg om ex Sca, Kinnevik o liknande. personligen skulle jag gärna se att även Fastighet, Skog o alla länkar började med stor bokstav, även om det inte är namn. För att få spalten mer enhetlig! Antagligen bara jag som stör mig på när det står stor bokstav på en och liten på nästa... :-)

    Sluta aldrig med denna blogg/hemsida - jag är inne minst en gång om dagen.

    //C

    SvaraRadera
  4. Njae, jag måste säga att den nya layouten är mycket bättre än den gamla. Mindre bilder och grafik, och den känns mycket renare. Tummen upp för nya designen!

    SvaraRadera

Gadgeten innehöll ett fel