onsdag 2 juni 2010

Varför saknar vi svenskar buffertar?

Som samhällsmedborgare så måste jag medge att jag blir beklämd när man läser en undersökning från försäkringsbolaget Länsförsäkringar som citerades en hel del för några veckor sedan. Undersökningen där man man genom intervjuer kommit fram till att ungefär vartannat(!!) hushåll eller vad det nu var, inte skulle klara av ett utebliven inkomst eller utgift om 20 000kr. Detta kan tyckas lite märkligt så det samtidigt är så att ung var 1/6 svensk är miljonär, till största delen (90-95% är siffror jag hört) är dessa individer miljonärer till följd av övervärden i bostadsfastigheter. Så så värst vanligt är det inte med miljonärer i reda pengar eller värdepapper i alla fall inte på medianen i jämförelse med medlet.

Så sammantaget så kan man med företagsekonomiska termer säga att genomsnittssvensken är förhållandevis solid idag även om förmögenheten nästan alltid är kopplad till övervärde i boendet men där likviditeten är synnerligen ansträngd. Särskilt om man räknar värdepapper som en mer bunden tillgång.

Är det inte märkligt att vi svenskar (där var 6:e är miljonär) har så små ekonomisk buffertar att var och vartannat hushåll inte klarar av en strulande försäkringskassa, A-kassa, utebliven löneutbetalning från arbetet, ett tvättrum som rasar samman eller ett bilbyte utan att stå med mössan i hand hos banken eller släkt och vänner? Man kan givetvis i den akuta situationen oftast finna syndabockar i form av Försäkringskassa, A-kassa, ett strulande försäkringsbolag eller rent otur ovh även om denna trygghet allt som oftast finns så har vi som enskilda hushålla i alla fall enligt mig en viss skyldighet att hantera tillfälligheter.
Jag tror även bland ungdomar att likviditeten många gånger är ansträngd även om man ser sig som ekonomiskt välmående. Är man all-in i aktieportföljen (eller kanske tom belånar den) så har man inga direkt valmöjligheter om när man skall köpa eller sälja aktier om det krävs lite större utgifter i privatekonomin.

Som jag skrivit om många gånger förut så slår jag gärna ett slag för sparkontot (och det är inte för att jag äger 3 sparbössor från 50-talet) (skall nog visa upp dom på bild någon gång i denna blogg. Att ha en slant sparad där handlar inte om att få någon direkt avkastning, det handlar kort och gott om trygghet och pengar att ta av en regnig dag och kanske också likviditeten att verkligen kunna köpa aktier den dagen börsen ramlar samman.

Till sista som kund i länsförsäkringar som var bolaget som genomförde undersökningen så får jag förresten tacka för årets återbäring som trillade in på kontot häromdagen, 13% av inbetalda försäkringspremier blev årets ”aktieutdelning” till oss ägare.

10 kommentarer:

  1. Tycker nog, att om man vet att man har ett stabilt positivt kassaflöde. Kan man ligga lite olikvid. Om 40-50% av flödet förs över till långsiktigt sparande varje månad, är det ingen fara om man använder belåning på depån som katastroflikvid. En ränta på 0.89% störtar ingen i fördärvet. Det är lätt att bli lånetaliban. Lån har sin plats i en sund ekonomi, för mycket och för lite skämmer allt.

    SvaraRadera
  2. Anonym:
    Men om du plötsligt blir allvarligt sjuk och Försäkringskassan strular till det? När jag har haft med dem att göra har man fått vänta många månader på första utbetalningen.
    Och nu har väl de flesta svenskar inte någon belåningsbar depå...

    SvaraRadera
  3. Mycket bra inlägg och jag håller med Flute. Olyckor händer när man minst anar det och de kommer sällan ensamma. Denna vår har jag personligen upplevt nyttan av en buffert.

    Under vintern byggde vi en hel del på övervåningen (bastu+badrum+två stora rum). Redan i det läget blev förstås ekonomin lite ansträngd, men vi hade planerat för det. Ingen större fara alltså.

    Vi hade dock inte räknat med Murphys lag! Först kraschade motorn på familjebilen och en månad senare gick vår fyraåriga värmepump (Nibe) sönder. Detta är materiella ting som vi absolut inte kan vara utan i vår familj. Det innebar att vi tvingades hosta upp ca 100.000 kr på oförutsedda utgifter (förutom de ca 200.000 vi precis hade betalat på byggandet).

    Som tur är har vi en buffert som kunde betala detta. Nu har vi fått en del på försäkringen, men vi var ändå tvungna att ligga ute med dessa pengar. Lågt ränteläge eller ej, det lönar sig alltid att spara och man ska alltid ha en buffert.

    SvaraRadera
  4. Klart man ska ha en buffert. Men svenskar har ju efter 100 år av socialdemokratisk kollektivism indoktrinerats till att det är staten som ska garantera ekonomisk trygghet.

    Konsekvensen är att mediansvensken hanterar lönen ungefär lika moget som en 6-åring som får veckopeng: Köper upp allt på godis och leksaker i trygg vetskap att det troligtvis kommer nya pengar, och gör det inte det eller blir dyrare än tänkt räddar föräldrarna situationen.

    Jag har kollegor och vänner utan barn som tjänar gott och väl 35000 kr/mån både han och hon, men som ändå måste låna pengar av andra vänner för att åka på ett bröllop i USA som de inte räknat med (kostnad ca 8000 kr/pers).

    Det är en politisk fråga att bygga ett system som tvingar folk till ekonomiskt ansvarstagande. Folk lever för dagen därför att systemet uppmuntrar till det.

    Och Ohlys rödgröna vänsterkartell vill ju göra systemet ännu värre: Årlig skatt på att inneha aktier, skatt på besparingar mm.

    SvaraRadera
  5. Anonym (nr. 2): Struntprat! I t.ex USA är de ännu sämre än vi på att spara till en buffert och de kan minsann inte skryta med något finmaskigt skyddsnät. Vi (och USA m.fl.) lever helt enkelt numera i en konsumtionskultur. Sociala skyddsnät spelar en mindre roll i sammanhanget.

    SvaraRadera
  6. Anonym (nr. 2)juni 03, 2010

    Wimsey: Visa mig gärna siffror på att USA är sämre. Jag är nämligen född i USA och har levt 4,5 år som vuxen i tre olika delstater.

    Snacket var ungefär detsamma oavsett plats: "Vi (dvs paret) måste ha minst 0,5 mUSD för att betala för barnens college och själva kunna gå i pension och bo kvar i huset". 0,5 mUSD (vissa sa 1 mUSD) är långt mer än mediansvensken sparar ihop. Nu tror jag inte medianamerikanen lyckades i de flesta fall, men de insåg i a f behovet av en buffert för framtiden.

    Men har du andra siffror på hur väl de lyckades är jag nyfiken...

    F ö var min poäng just den att vi lever i ett konsumtionssamhälle där fin bil, ny TV, semesterresor, utekvällar mm anses helt ok, men att ha pengar på banken är fult och ska stävjas (av de RÖDGRÖNA).

    SvaraRadera
  7. Anonym 1. Jag anser inte det är sund ekonomi att gå en buffert på ett bankkonto till 0% ränta, när jag utan problem kan få 6-7% i direktavkastning på depån. Detta gäller under nuvarande ränteläge . Att ta ett lån på depån till en ränta på 0.89% före skatteavdrag när kapitalet samtidigt ger en avkastning på 6-7% med bara en marginell avkastnings skatt, är god ekonomi i min värld.

    SvaraRadera
  8. Det är inte bara privat som en buffert är bra att ha.
    Se på flygstoppet för en månad sedan som nästan fick tillverkningsindustrin på knä. Eller att vi i dag inte har några beredskapslager med varken olja, livsmedel eller annat.
    http://www.asposverige.se/2010/04/beredskapslager/

    SvaraRadera
  9. Anonym nr 2: Du får det att låta som att de rödgröna (snälla använd inte ordet "kartellen", det sänker bara din trovärdighet att slänga dig med politikers trams-semantik) är ansvariga för konsumtionssamhället, de borgerliga vill väl inte heller att folk håller inne på sina slantar utan spenderar dem för att få lite ruljans på ekonomin. Det som de rödgröna snarare vill beskatta är väldigt rika människors kapital så att fler får tillgång till det kapitalet, motverka orättvisor samt få ett mer jämlikt samhälle vilket gagnar alla, se Jämlikhetsanden. Sen kan jag hålla med om att ett visst sparande bör gynnas - eller ännu hellre att utlåningen bör stramas åt mycket hårdare.

    SvaraRadera
  10. ""jag anser inte det är sund ekonomi att gå en buffert på ett bankkonto till 0% ränta"

    Som jag skrev i inlägget handlar buffert inte om att först och främst få inkomster utan att hantera oförutsedda händelser. Bättre än o% i ränta bör man nog ha kan jag tycka.

    Om du saknar buffert så tvingas du avyttra tillgångar (som t.ex. värdepapper) om försäkringskassan får problem att betala ut din sjukersättning, eller kyl och frys rasar samman osv..

    Bengt> Absolut är det så. Just-in-time samhället har gått långt idag många slimmade balansräkningar med problem om det blir störningar i leveranskedjorna.

    SvaraRadera

Gadgeten innehöll ett fel