Katsching! betalningar i plast

Plastkort är någonting som vi konsumenter använder allt oftare nu för tiden. Allt mer avlägsen verkar tiden vara då man lämnade fram sedlarna i näven när man gjort en affär eller köpt något. Lika så tror jag köerna börjar sina allt mer utanför bankomater och uttagsautomater. Skälet är givetvis att vi allt mer börjar använda plast som betalningsmedel. Själv tillhör jag kategorin av människor som tycker det är synnerligen smidigt att betala med plast och de senaste åren har kontanterna allt mer börjar lysa med sin frånvaro i plånboken.

Det finns idag vad man skulle kunna säga tre olika typer av plastkort för oss konsumenter att välja på dels de vanliga bankorten där inköpssumman dras direkt från kontot, den andra varianten är kreditkorten där man får en faktura på alla inköp under en månad och numera finns också en tredje variant som man kanske skulle kunna kalla hybridkort dvs ett kreditkort som bara kan användas upp till så mycket som finns på kontot men däremot likvidförs kostnaden i samband med månadsskiftet och poängen med ett sådant kort är väl att man får ränta på pengarna under tiden utan att det för dens skull känns som ett kreditkort och poängen för banken med kreditkort med hybridkort är att det blir likt kreditkortet en skuldförbindelse till kunden om än räntefri. Skulder(en tillgång för banken) som kan användas för finansiering av bankens verksamhet.

Det finns mängder med mytbildningar idag om kreditkort och man skulle nästan kunna tro att kreditkort skulle kunna äta sig ur plånboken och ge sig på kortägaren. Som med alla kreditformer som t.ex. mobiler också är en form av kreditavtal så är det knappast kortet som boven i dramat utan att användaren som kanske förköper sig. Likaså finns det en och annan knepig marknadsföring från bankerna där man ibland tom talar om en kortkredit som "buffert" huruvida en skuld kan vara buffert övergår mitt förstånd en del. En bra kompromiss kanske är hybridkortet? I vart fall skall man nog inte var rädd för kreditkort.

För våra svenska banker så är plastkort big business inget snacka om saken. Det är ganska svårt att se vad bankerna egentligen tjäna på korten men i en presentation som banken Handelsbanken hade i samband med sin rapport för det första kvartalet så hade SHB provisionsintäkter ifrån korthantering med hör och häpna 349Mkr på tre månader. Som jämförelse kan nämnas att banken hade intäkter från fondavgifter under dessa tre månader på 444Mkr och aktiecourtage på 436 Mkr. Så att det är högsta grad är en synnerligen attraktiv verksamhet för bankerna är inget snack om saken. Det kan också vara intressant att jämföra intäkterna på 349Mkr med köpvolymen som korten användes till under de tre första månaderna som var knappt 4,5Mdr för SHB kort. Antalet kort som banken ar utestående är 475 000 och om vi räknar med en årsavgift på 200kr (50kr per kvartal) vilket då skulle ge ca. intäkter från kortavgifter på 22 Mkr resterande 327 Mkr kommer såldes från transaktionsavgifter (som kunden normalt sett inte ser röken av) vilket ger att affärerna i genomsnitt får betala 6-7% av inköpssumman i avgift till banken och visa/mastecard/amex. Genomsnittsköpet kanske ligger på 200kr och då hannar avgiften för affären, cafeét, bion eller liknade på ca. 12-13kr per köp om jag räknat rätt. Det är lite knepigt att media inte riktigt uppmärksammat bankernas avgifter i samband med kort som man många gånger gjort på fondsparande. Bankernas lönsamhet med kort lär vara betydligt högre än fonder och dessutom en verksamhet som är betydligt mindre volatil i sin karaktär.

Som aktiv konsument blir det nog allt mer aktuellt att se att man själv kanske kan ta del dessa intäkter som bankerna får. Jag tycker definitivt man skall se över vad man kan få tillbaka. Vissa kort ger t.ex. bonus som t.ex. icabanken där man får matcheckar som bonus och åker man tåg kanske det skulle passa med att få bonus på SJ? I de flesta kort ingår dag t.ex. reseföräkringar som i semestertider kan vara synnerligen bra om olyckan skulle vara framme. Andra former av kort är att man t.ex kan skänka en del av sina egna inköp till WWF t.ex. American Express ger "cash back" dvs man får en procentuell summa tillbaka i kontanter vid årets slut. Handelsbanken har t.ex. börjat med att kortkunderna får fondandelar gratis baserat på hur mycket man köper. För den inbitne golfaren som är beredd att betala lite för sitt kort finns det givetvis "hole-in-one försäkring" så att du utan att betala kan bjuda motspelarna på champagne om bollen skulle gå i på första slaget. Andra kort passar slarvamajor utmärkt då det ingår en allriskförsäkring för produkter som man köpt på kortet. Andra kort är synnerligen exklusiva och där det ingår consiergeservice och exklusiva reserveringar på de finaste restauranger, men då både smakar och kostar det.

Jag tror konkurrensen om kortkunderna på sikt leder till att villkoren blir allt bättre för kunderna, visst låter det trevligt.

Vilket är ditt favoritkort?, och har du egen bild på kortet?

Bilden kanske skulle pass apå ett kort, Gåsenstugorna i Jämtland

Vikten av att vara stadd i kassan

Börsen har minst sagt inte varit någon muntergök de senaste veckorna med i stort sett nedgång varje dag med ett par procent. Investerare tar nu ordentligt höjd för en rejäl konjunkturavmattning och högre varaktig inflation.

I varje nedgång och avmattningsfas är det alltid ett antal företag, privatpersoner och professionella placerare som hamnar i trångmål. Dagens skörd innehåller t.ex. Mats O Sundqvist som säljer av delar av ett av sina kärninnehav (Hexagon) för att allokera kapital till sina fastighetsinvesteringar vilket i själv verket handlar om att amortera av lån i fastigheterna. Mats O Sundqvist har i mina stycken en fin portfölj av investeringar men Jämtlänningen har haft ganska kraftig belåning i sina affärer och när nu marknaden har vänt ned så har belåningsgraden växt än mer i kombination med att räntenivåer också har ökar. Det kommer bli en tuff period för Mats O Sundqvist att konsolidera sin verksamhet.

En annan betydligt värre skött verksamhet som hamnat i trubbel idag är fastighetsbolaget Allkokton där ett dotterbolag nu får ställa in betalningarna då intäkterna inte räcker för att betala räntorna på utställda obligationslån. Personligen skulle jag skulle det inte förvåna mig om hela Allokton det kommande året kommer falla sönder som ett korthus då det är synnerligen tunna marginaler i deras verksamhet med i stort sett 100% belåning och halvknackig direktavkastning på fastighetena. Skulle nog sätta en peng på att bankerna plockar in sina panter och obligationsägarna får gå tomhänta. Alternativet är om Alloktons ägare har pengar över för nyemsissioner för att stabilitera verksamheten.

En annan tråkighet i dagens skörd är att kreditvärderingsbolaget Moodys nedgraderar kreditvärdigheten avseende finansiell stabilitet på Swedbank. Krasst innebär det att Swedbank kommer få låna upp pengar dyrare vilket troligtvis då spiller över på Swedbanks lånekunder. Troligtvis bedömer Moodys att banken kan riskera förluster i Baltikum och att bankens kapitaltäckning är något låg för nuvarande kreditbetyg i förhållande till dessa risker. Nu är ju ändå Swedbanks kreditbetyg fortfarande på en "investment grade" men signalen är helt klart illavarslande och jag tror det tänks mycket om riskkontroll i dagsläget inom bankerna. Bankerna som inte tagit samma risker har nu möjlighet att knapra marknadsandelar då deras konkurrenskraft ökar eller helt enkelt ge bättre avkastning till sina ägare. Från mina egna aktieinnehav får man nu ta sig en funderare om risknivåerna är för höga i t.ex. Industrivärden som börjar närma si en 25% skuldsättning av aktieportföljen och Trelleborg som också har en förhållandevis stor skuldsättning.

Händelser som dessa påvisar vikten av att ALLTID vara stadd i kassan. De som har tagit de största riskerna är nu de som har störst bekymmer med att fortsätta investera. Detta gäller såväl privatpersoner som företag. Den som dessutom är stadd i kassan har också i dagsläget när t.ex. aktier har skickats ned genom källargolvet med höjda riskpremier och därigenom högre förväntad avkastning på lång sikt stora möjligheter att investera och själv därigenom ta på sig högre risk eller möjlighet att köpa när andra nu är rädda. För de som tidigare tog risker med lägre riskpremier är det nu allt svårare att köpa aktier då likviditetskranarna stryps åt. Många kanske tycker dagens situation skapar köplägen men få har möjlighet att investera. För privatpersoner kanske det många gånger också handlar om att t.ex. amortering av bostadslån är en klok sak med allt högre räntor som faktureras från bankerna, troligtvis är det många som också säljer av aktier och fonder för att nu betala av sina lån på samma sätt som Mats O Sundqvist, det är många gånger klokt.

För den långsiktige investeraren som är stadd i kassan öppnar dock börsnedgången större och större möjligheter.

Dyra och billiga sätt att bli delägare i hyreshus på

Att äga ett hyreshus har för många varit en god väg till intäkter och förmögenheter och jag tror även det är många som kittlas av tanken att äga ett hyreshus med några lägenheter som genererar ett stabilt kassaflöde och avkastning till förhållandevis låg risk (i relation till dagens börs i alla fall). Oftast är avkastningen så stabil och god att det lönar sig att belåna fastigheten dessutom vilket ökar den förmodade avkastningen på eget kapital. Givetvis kan man riskera att köpa ett hyreshus vid fel tidpunkt med sämre avkastning som följd men de som köpte hyreshus i 70,80, 90-talet och har haft huset fram till idag har i stort sett alltid gjort en god affär. Men om framtiden kan vi som sagt bara ana.

Avkastningen från ett hyreshus kommer ifrån två parameter dels det sk. Driftsöverskottet dvs hyresintäkterna från hyresgästerna minus kostnaderna för underhåll, reparationer och uppvärmning osv. Det andra sättet som också med tiden ger en förmodad avkastning är att värdet på huset ökar i takt med att hyrorna och driftsöverskotten stiger och huset då genererar högre intäkter, man skulle kunna kalla det inflationskompensation. En viss form av avskrivning behövs givetvis då även om man gärna vill tror det så står ett hus inte i många hundra år utan större ingrepp. Det normala är också att lånar en viss del av insatsen när man köper ett hyreshus så som kostnader tillkommer också ett finansnetto dvs utgifter för ränta.

I Sverige tillämpar vi idag den sk. Bruksvärdesprincipen dvs att ett hyresvärd inte kan ta ut vilka hyror som man önskar utan hyrorna skall alltid stå i relation till likvärdiga lägenheter (allmännyttan skall vara jämförelsen). För många hyreshusägare (och givetvis banker) har bruksvärdesprincipen varit en god trygghet då det i praktiken har medfört att hyrorna har ökat helt i takt med inflationen och givit jämn, stabil avkastning till hyreshusägarna i motsats mot kommersiella fastigheter av olika slag där hyror och avkastning kan åka berg och dalbana. Tyvärr anser jag personligen att bruksvärdsprincipen idag är mycket olycklig då det dels skapar väldigt billiga hyreslägenheter med tillhörande 25-30 åriga bostadsköer i storstäderna där boende i hyresrätt blir mycket billigare än att bo en i en bostadsrätt och bruksvärdesprincipen skapar också mängder med tomma lägenheter i "allmännyttan" ute på landet, där hyran för en trea kanske är dyrare än att köpa byns dyraste hus. Jag hoppas att det blir en viss förändring så att centralt belägna hyreslägenheter i Stockholm tillåts kosta en hel del mer i hyra än en trea i Degerfors, det hade hjälpt situationen i både Degerfors och Stockholm. Men marknadshyror är nog knappast något som är önskvärt att införa över en natt så det är en ganska svår process.

Olika hyresprinceiper till trots så prissätts ofta hyreshus i förhållande till husen intäkter med en viss riskpremie för landsbygden givetvis. Det finns många sätt som man kan äga ett hyreshus på. Det mest naturliga är givetvis att man köper ett helt hyreshus. Nackdelen med detta sätt att investera är oftast att man tar ganska stora privatekonomiska risker om man t.ex. lånar 3,5 av 4 Mkr som hyreshuset kanske kostar. Den som tar sig till banken med en lovande fastighetskalkyl som privatperson kommer snabbt inse att banken kräver att man själv går i borgen för lånet och oftast krävs det då att man själv har ett stort obelånat "värde" i sin egen bostad. Äger man ett hyreshus själv måste man givetvis också sköta all drift, underhåll och administration. Givetvis kan man få god hjälp av en organisation som fastighetsägarna och lokala "vakmästerieribolag" som man kan köpa in tjänster av så man skall inte mål f-n på väg men man bör vara beredd att investera med blåstället på.

Ett annat sätt att investera i hyresfastigheter är genom bostadsfondandelar eller fastighetsandelar där man går ihop ett helt gäng och köper en fastighet ihop. Detta kan vara kloka former av investeringar som främst skyddar privatekonomin på ett bättre sätt då man inte själv personligen garanterar t.ex. banklån och sköter drift. En försäljare av bostadsfonder som idag gör mycket reklam är företaget Svenska bostaden fonden Manegment AB. Genom dessa och givetvis andra aktörer kan man köpa in sig i fonder och andelar och på så sätt bli delägare i hyreshus. Tänk dock på att vissa aktörer (t.ex. Svenska investeringsgruppen) gärna säljer andelar av fastigheter som inte ännu är byggda och som gärna marknadsförs som att om man köper fastigheter under marknadsvärdet. Det man i själva verket då satsar på är inget hyreshus, det är ett byggprojekt med alla andra risker detta medför som risken att det inte finns någon hyresgäst eller att lägenheter kan bli svårsålda precis som i byggbolagens verksamhet. Ofta är det dock ganska dyrt att äga fastigheter genom fonder, mer om detta senare.

Det tredje sättet är givetvis att köpa aktier i bostadsföretag. Vad man då bör tänka på är att ett fastighetsbolag både äger fastigheter och har lån på dessa fastigheter. Köper man t.ex. fastighetsaktier för 50 000k så merför detta inte att kan likställa detta med att äga en fastighet för 50 000kr. Det är ganska ont om renodlade bostadsföretag på börsen men för att göra en enkel jämförelse så kan vi ta det ganska nya bolaget Din Bostad som finns på börsens small cap lista och har sin historia i ett omvänt förvärv av forskningsbolaget Tripep soom gått med stora förluster länge, förluster som gå utmärkt att kvitta mot fastighetsförvaltning. Huvudägare är den ganska kända och framgångsrika fastighetsinvesteraren Erik Selin. Din bostad är ett helt och hållet renodlat hyresfastighetsbolag som äger hyreshys utspridda lite varstans i landet med en belåning på runt ca. 75%. Med fastighetsaktier tar man givetvis en risk att aktierna flyger upp och ner i pris men i längden så borde det logiska vara att avkastningen på fastighetsaktier följer utvecklingen på bolagets bestånd på ung samma sätt som ett investmentbolag får likvärdig avkastningen som utvecklingen på substansvärdet plus utdelningar. Aktieägare till Din bostad bör också till viss del tänka på att likviditeten i den aktien är minst sagt kass så det kan vara ganska svårt att komma in och ut aktien.

Om man nu skulle ha låt säga 100 000kr som man skulle vilja investera i fastigheter (lägger ingen vikt vid om det skulle vara en bra eller dålig investering idag) och man inte vill ta en massa lån som blandas in i privatekonomin då kan det finnas goda skäl att göra en jämförelse mellan te.x en investering i Svenska bostadsfonden och i aktier i bolaget Din bostad. Vi förutsätter att SBF och Din bostad är lika skickliga i sin förvaltning och att båda två äger likartade hus. Huruvida så är fallet eller inte är jag ingen direkt expert på och det är svårt att ha någon uppfattnings om. Vi börjar med svenska bostadsfonden:

Nytecknade fonder i SBF äger som bekant inga fastigheter utan där sätts investerares pengar in och sedan köps fastigheter. Jag förutsätter att bolaget är seriöst och att det finns tänkbara objekt som i stort sett kan köpas direkt. Om man har 100 000kr så investerar man d denna summa in i fonden. I SBF alternativ betalar man då först en courtageavgift på 1,65% (1650kr). Utöver kostnaderna för drift, underhåll och administration osv. så tar också bolaget som driver fonderna ut en förvaltningsavgift på 0,65% per år ung på samma sätt som en aktiefond där man betalar en slant varje år till fondbolaget. Sedan tillkommer också en avgift på 20% av fondens årliga utdelning (motsvarande aktieutdelning) om utdelningen är högre än statsskuldsväxelränta, och det får vi hoppas att så är fallet med tiden. Självfallet när fonden väl köper in fastigheterna så betalar man givetvis marknadspris då en hundralapp på banken bara kan användas till att köpa en fastighet för en hundralapp (oräknat lån givetvis). Om lånegraden är 75% så medför detta att 100 000kr är lika med fastighetsinvestering på 400 000kr och lån på 300 000kr och fondens alla investerare blir då delägare i ett antal fastigheter.

Alternativet var hypotetiskt att köpa aktier i företaget Din bostad. Vad får vi då för pengarna?

Har vi 100 000kr som vi vill investera så köper vi aktier för dessa. Din bostads aktie kostar idag 40kr per aktie så detta medför att vi köper 2500 aktier. För detta får vi betala ett courtage till banken på låt säga 0,15% vilket då blir 150kr. Vad får vi sen för pengarna?

Din Bostad redovisar sina fastigheter till verkligt värde dvs marknadsvärdet. Vi kan ju inte till 100% veta att detta är just marknadsvärdet men gissningsvis ligger marknadsvärdet mycket nära. Marknadsvärdet på Din Bostads alla olika hyreshus är i senaste rapporten (31 mars) 5393 Mkr och bolaget har totalt sett 17 300 000 aktier. Varje aktie motsvara således ett marknadsvärde på 311kr i fastigheter. Det låter ju fantastiskt mycket men bolaget har också lån som inte är dina pengar utan bankens pengar dess måste räknas bort från ditt värde såldes. Lånet som bolaget har är 4147 Mkr så detta medför att varje aktie har lån på 240 kr. Kvar i "värde" per aktie blir då 71 kr per aktie sedan viss lite annat "balansräkningskrafs" som lite pengar på banken, möbler på kontoret osv. men det lämnar vi därhän. Den vinst för företaget förhoppningsvis gör den behöver vi inte dela med oss mer än betala lön till företagets anställda. Någon förvaltningsavgift behöver vi inte heller betala utan det är bara att gå till bolagsstämman och göra sin röst hörd om hur vid borde göra med vinster om vi skall satsa dessa i företaget och expandera eller om vi kanske vill dela ut vinsten. Det mest troliga är nog en kombination. Någon avveckling om t.ex. 10 år som många fastighetsfonder genomför det kan vi nog däremot inte räkna med utan här måste vi löpande ta beslut om vi skall behålla aktier eller sälja, å andra sidan kan vi ju sälja våra aktier på måndag tillskillnad mot fondinvestering där det kan vara svårare att komma ur investeringen

Belåningsgraden är ganska likvärdig mellan din bostad och Svenska bostadsfonden och det skulle inte förvåna mig om avkastningen från fastigheterna blir ganska likvärdig mellan SBF och Din Bostad och man bär i stort sett samma risker med sjunkande priser på hyreshus (den risken är betydligt lägre än många andra former av fastigheter bör man betänka) och man bär också likartade risker med att räntan stiger. Så om man vill investera med låt säga 100 000kr i fastigheter så är det nog ett betydligt bättre val att göra detta i aktier i form av Din bostad. Kostnaderna som SBF tar ut medför några tusenlappar förmodat lägre avkastning varje år. Däremot bör man vara beredd att var långsiktig (vilket gäller båda sparformerna) och man bör vara beredd att ta risken att aktierna åker upp och ner pris av logiska och ologiska skäl att investera genom Svenska bostadsfonden är enligt mig idag med att anse som synnerligen dyrt...å andra sida så känns fastigheter överlag ganska dyrt idag men det finns ändå skäl att jämföra tycker jag.

På bild, Svinesundsbroarna år 2007

Stora föräldraansvarets dag

Idag (och 25 juli och 25 Augusti) är det många unga svenska som får sin allra första lön genom det där första sommarjobbet kanske är man 14 år och klipper gräsmattor, 16 år och jobbar åt kommunen som vaktmästare i sommar eller är 17 år och fått sommarjobb på verkstaden där grannen är arbetsledare. Så för alla er ungdomar som idag och de kommande månaderna får sin allra första lön vill jag först av allt säga stort grattis, du är väl förtjänt av att få en slant för det bra jobb du har gjort. Att få sin första lön är ett bra steg in i vuxenlivet, dessutom medför ju också lönen möjligheter som att du idag har börjar tjäna in dina första pengar till din pension, du kommer ha möjligheter att spara en slant för framtiden och dessutom kanske du den kommande månaden har råd att köpa dom där fräcka jeansen som du såg häromdagen.

Att bli vuxen medför också ett ökat ansvar som jag hoppas som du är beredd att ta även om du kanske inte vet vad som ligger framför dig i livet så hoppas jag du har drömmar, hopp och tror på dig. Dina föräldrar har haft stora utgifter för dig genom livet så det är inte konstigt att mamma och pappa redan idag kräver inte lite "hyra" från din lön. Du kostar ju helt klart en hel del med mat, vatten, elektricitet till datorn osv. Så den där delen av din lön som mamma/pappa ber om tycker jag du skall betala in på momangen, gå gärna in på internetbanken och överför pengarna redan idag så det blir som att betala en räkning det kan vara nyttigt att klara av inför framtiden. (Psst, Ett råd till mamma och pappa kan ju vara att spara dessa pengar till kalle eller lotta om man nu inte behöver pengarna). När du nu också har fått din första lön tycker jag det är viktigt att man redan idag börjar tänka lite på framtiden då det är många år som ligger framför dig. Kanske måste i framtiden skaffa dig någonstans att bo när du flyttar hemifrån eller kanske köpa en bil tom. Kanske kommer du även i framtiden bilda familj och få egna barn och då är det verkligen viktigt att ha lite pengar undanstoppade, eller kanske drömmer du tom om att starta ett eget företag eller bli multimiljonär på aktier. Detta är ju mål som ligger ganska långt fram i tiden så det är frågan om ett långsiktigt sparande och då kan mycket väl aktier och aktiefonder vara lämpligt. Så jag tycker nog att du minst bör lägga undan minst 10-20% av din lön till framtiden i någon aktiefond eller liknande. Det är ju himla djungel med fonder och så men skit i det idag och köp någon fond som du själv tror kommer gå bra i framtiden även experterna har ju svårt att veta så chansa lite idag. Är du en fegis går det ju alltid att lägga in pengarna på ett sparkonto det viktiga är att du tar bort 10-20% av lönen är du en "spara" går det ju alltid att spara mer också. Jaha så efter att vi nu har betalat föräldrarna och lagt undan sparpengerna så kanske det inte var så mycket kvar och det är ju en hel del kvar till nästa lön så det gäller att hålla hårt i slantarna så dom räcker hela månaden men lite roligt skall vi nog ändå kosta på oss det är ju trots allt din första lön som du fick idag.

Lämpligtvis som stöd till många föräldrar som idag har barn som man behöver prata ekonomi med så öppnade igår också finansinspektionens privatekonomiska utbildningshemsida, www.finanskunskap.se där man kan ta del främst myndighetsinformation om olika privatekonomiska spörsmål mycket är också utbildningsmaterial som går att använda i skolan om du kanske är lärare. Där du kan ta del av information. Men tänk på att det är DU som förälder som är den viktigaste förebilden och läraren om ekonomi för dina barn. Privatekonomisk undervisning i skolan borde givetvis vara bra om det fanns inte minst med tanke på alla dessa fler val som dagens medborgare ställs inför i jämförelse med tidigare generationer men i slutpunkten är det ändå du som är den viktigaste.

Personligen tycker jag att ungdomar mycket tidigt bör ta ett stort ansvar. Redan när man är 15-16 bör man enligt mig i stort sett få ett helhetsansvar för "sin egen privatekonomi" och redan då spara själva regelbundet i någon form. Personligen ger jag inte mycket för att man som förälder skall vara någon "supernanny" som städar framför barnen och tar ekonomiska beslut som "familjens superhjärna" eller kanske sparar pengar till barnen men inte i sitt eget namn för att dom kan ju slösas bort när kalle fyller 18.. osv. Nej, gör tvärt om låt barnen var delaktiga, låt dem få insyn i hela familjens ekonomi (vilket då medför att dom blir öppna med sin egen ekonom i framtiden), låt dem hålla koll på familjens aktier, låt dem göra egna misstag med att köpa dom där fonderna som inte var så lyckade då lär man sig alltid något, låt dem verkligen se hur dyr elen är och hur man betalar räkningar, kör omröstningar runt köksbordet om hur vi skall lägga om pappas PPM fonder, låt dem verkligen se hur lite pengar det är kvar på kontot i slutet av månaden och hur mycket räntan kan betalar på huslånet … och våga prata pengar det är en viktig del av livet, kanske särskild idag den 25 juni när barnets kanske första lön kommer, glöm inte att ta ut "hyran" direkt.

Och slutligen, tack Mamma och Pappa för att ni både lärde mig, har ställt upp och litade mycket på mig det har jag nytta av idag som vuxen.

På bild, Bornholmsbild

Återköp av aktier bör tänkas över ordentligt

Återköp av aktier är en förhållandevis ny företeelse för svenska börsbolag. Förr om åren var det förbjudet för ett bolag att köpa och sälja sina egna aktier men sedan ett par år tillbaka så får börsbolagen numera göra detta m bolagsstämman i företagen godkänner sådana transaktioner. Poängen med återköp av egna aktier kan vara flera. Det mest uppenbara skälet till återköp av aktier är att man genom detta sätt på ett skattemässigt klokt sätt kan ”överföra” överskottskapital i företaget som företaget inte för att finansiera sin fortsatta tillväxt i teorin fungerar det på så sätt att återköpen av aktier medför att vinsten per aktie i de kvarvarande aktierna ökar och i teorin blir då dessa kvarvarande aktier mer värdefulla på ett skattemässigt effektivt sätt.

Ett annat skäl för att återköpa egna aktier kan vara att säkra ett optionsprogram om det finns sådana i ett företag. Optioner till ledningen kan ju i stort sett bli obegränsat värdefulla om aktien som optionerna baseras på stiger till skyarna. Och för att ett företag inte skall behöva betala mijardbelopp till företagsledningen i framtiden kan företaget återköpa egna aktier och sedan ställa ut optioner på dessa innehav till ledningen på så sätt företaget kontrollera kostnaderna för optionsprogrammen bättre självklart kan företagsledningen bli synnerligen förmögen om det går bra för företagets aktie men företaget riskerar då inte att få betala dessa stora summor då värdet på återköpta aktier också blir mer värdefulla mao tar man idag små kostnader idag istället för stora kostnader i framtiden. Så detta med återköp av aktier låter ju förträffligt bra då vinsten per aktie i företaget ökar utan att företagets vinst ökar.

Det är många som ställt in sig i jubelkören (även ekonomibloggare) för att företag med starka balansräkningar och gott kassaflöde skall avsätta en viss del av kassaflödet till att återköpa egna aktier istället för att t.e.x genomföra extra utdelningar. Däremot är det på tiden att även kritiska synpunkter förs fram på detta fenomen Dagens Industris utmärkta journalist Sophie Nachemson Ekwall. Skrev häromdagen att det är dags att man kritisk börjar granska dessa program för det finns också stora , stora nackdelar med återköpsprogram, vilket låter mycket klokt.

Ett uppenbart problem med återköp är att det kan tänkas vara så att bolagets aktiestår högt i kurs vid de tillfällen som bolagen har ”överskottskapital” och ett återköp av aktier då ibland leder till att återköpen sker till kurser som några år senare visar sig helt tokiga att återköpa aktier till. Mao de där 100Mkr som ”återfördes” till aktieägarna visade sig bara bli en tummetott. Allt som oftast är en fjäder i handen i form av utdelningar (som en aktieägare som fortsatt tror på företaget kan använda till att köpa mer aktier i samma företag) är betydligt bättre än allt för allt för viltflygande fåglar i skogen. Ett annat skäl till motstånd mot återköp är att det kan leda till intressekonflikter då företagsledningen som ofta är deltagare i olika incitamentsprogram som kanske baseras på vinsten per aktie i ett företag och utbetalas i form av aktier så medför återköpen av aktier många gånger en förmögenhetsöverföring från aktieägarna till företagsledningen. Själv föredrar jag som sagt att betala en duktig ledning bra inte att sälja delar av företaget till honom som bonus.

I normalfallet tycker jag inte att företag skall köpa tillbaka egna aktier annat är för att värdesäkra tänkbara förnuftiga optionsprogram det mest förnuftiga är oftast att dela ut pengar direkt.

Om ett företag är överkapitaliserat och en del av dessa pengar då kan återföras till aktieägarna görs detta enligt mig bästa genom antingen en extra utdelning eller ett sk. Split-inlösenprgram där företagets aktie splittas i två och en sk. Inlösenaktie lösen in mot kontanter. Men det finns tillfällen där återköp kan vara förnuftiga. En förutsättning för att detta skall vara förnuftigt är att bolagets aktiekurs handlas under bolagets egna kapital, samt att företaget inte har någon direkt belåning alt. stora pengar i kassan. Det finns då t.e.x ofta några olika typer av företag där återköp kan vara intressanta den ena kategorin är investmentbolag med nettokassa (t.ex. Investor när man nu i år kommer sälja sina scania aktier) och dessutom i vissa situationer lågt belånade fastighetsbolag. Återköp i sådana företag får ganska tydliga direkta värdehöjande effekter vid återköp vilket t.ex. Custos, Öresund och Drott varit exempel på. Däremot bör företag som kanske handlas upp mot mångdubbelt eget kapital inte återköpa aktier och speciellt gäller detta forsningsintensiva företag där aktieägarvärdet ofta ligger i att företaget är duktiga med att utveckla nya produkter inte att pappersmässigt höja vinsten per aktie. De mycket stora återköpen i AstraZeneca till i många fall betydligt högre kurser än idag lär knappast ha gjort någon aktieägare glad även om vinsten per aktie pappersmässigt har ökat till följd av återköpen. Så återköp av aktier tålas att tänkas igenom noggrant.

På bild, Min bror och jag filosoferar vid havet på Bornholm

Tar detaljhandelsfesten paus?

De senaste 15-20 åren har detaljhandeln i Sverige haft en fantastisk fin utveckling inte minst anförda av svenska internationella succéer som Hennes & Mauritz och IKEA. Och jag tror att alla kan inse vilken närmast explosionsartad utveckling det har varit bara de sista 10 åren där ständigt nya köpcentrum har poppat upp i städerna både i Sverige och internationellt och allt fler kedjor har etablerat sig på de flesta köpcentrum och gallerior. Tillväxttalen har under många år nu varit tvåsiffriga.

Hur har då detaljhandeln kunnat visa den enorma tillväxt under så lång tid?

Det första skälet torde vara den mycket goda reallöneutvecklingen som svenska löntagare haft, på detta har sedan räntorna varit låga, inflationen mycket låg, en allmän kredittillväxt i samhället och stigande tillgångspriser på fastigheter och andra typer av tillgångar. Med detta i sett i backspegeln är det inte svårt förstå att detaljhandeln tillhör den sektorn i ekonomin som kanske haft den bästa utvecklingen på börsen sista 10-15 åren då konsumenterna ständigt fått mer pengar i plånboken. Med dagens situation i ekonomin är enligt mig något illavarslande med något högre inflation och inflationsförväntningar i kombination med högre räntor och stigande råvarupriser. Med stor sannolikhet kommer reallöneutvecklingen för den genomsnittlige löntagaren inte bli lika god som tidigare och precis som i början av 70-talet är det nog troligt att konsumtionen då tvingas gå ned då de flesta inte kommer välja att öka sina lån i ett högre ränteläge. Även om kärinflationen ännu inte är direkt hög så ökar kostnaderna mest för tunga utgiftsposter som mat, tanka bilen och lånen på fastigheten för familjer detta tror jag redan idag känns i plånboken för många.

De senaste kvartalen har det varit ganska mediokra för detaljhandeln. Flera tidigare tillväxtstjärnor som Clas Ohlson, Hemtex, Kappahl mm har visat förhållandevis svaga rapporter med medioker tillväxt. Det mest oroväckande enligt mig är att tillväxten i jämförbara butiker dvs genomsnittförsäljningen idag tom minskar och tillväxten hålls uppe av att kedjorna etablerar fler butiker. Det är ett intressant fenomen att i stort sett samtliga kedjor anammar HM och IKEAs framgångsstrategi att ständigt och jämt öppna nya butiker på nya marknader och i nya gallerier. Problemet med ständigt nya butiker i kombination med sjunkande försäljning eller i alla fall stagnerande låg tillväxt i jämförbara butiker blir att förr eller senare hamnar man i ett läge där marknaden är mättad med butiker och lönsamheten i butikerna blir mycket låg eller tom förlusttyngd. Den känslan som jag själv har i ett sådant fall är att det kan vara svårt att arbeta vidare med samma tillväxtmetoder för företagen haft och många företag hamnar i ett läge där verksamheten måste konsolideras och lönsamhet bör prioriteras framför tillväxt för att skapa bästa aktieägarvärde. En annan förändring lär också bli att kassaflödet och lönsamheten inte klarar av att bära en lika hög skuldsättning som tidigare oh därmed kanske möjligheterna till förvärv bli något sämre.

En annan tänkbar förlorare på sjunkande försäljning i jämförbara butiker kan tänkas vara fastighetsbolagen som har nischat in sig på att t.ex. äga köpcentrum och gallerior detta då ofta hyreskontrakten baserar hyrorna på omsättningen i butikerna och man får då se framför sig lägre hyresintäkter samtidigt som kapitalkostnaderna kan tänkas öka av högre räntor. Man kan komma att klämmas åt från två håll med tänkbart lägre lönsamhet som följd och i ett sådant läge tror jag man kan räkna bort stigande fastighetspriser och amortering av för höga lån kan bli en prioritet framför stora utdelningar till ägarna i de lite mer skuldsatta bolegen.

Det skall bli spännande att se hur ett fantastiskt företag som HM klarar av att tackla denna förmodat ganska svaga kommande marknad för detaljhandeln. HM är och förblir detaljhandeln stjärna och aktien har sin plats i en väldiversifierad aktieportfölj. HMs vinster kommer säkerligen att växa vidare i kombination med stigande utdelning och ständigt stark balansräkning men personligen så tror jag inte att HM kommer mäkta med att öka vinsterna i lika snabb takt som tidigare då tillväxten varit enastående. Även HMs tillväxttakt lär bromsas ned även om nya marknader säkerligen är en spännande krydda men frågan är om inte förväntningarna på företaget är lite för högt uppskruvade.

På bild, klippor på Bornholm

Köpa till sillen?

Så här i midsommartider kanske det är dags att damma av den gamla klyschan att man skall köpa till sillen och sälja till kräftorna när det gäller aktier. Amerikanska aktiesparare lär däremot ha n annan uppfattning då deras uppfattning är ”sell in may and stay away” så här är man inga optimister i midsommartider. Om vi istället går på statistiken så har det historiskt sett varit lönsamt att köpa i oktober och sälja i slutet av mars så de finns som sagt många olika uppfattningar, själv kan jag säga att jag inte har någon direkt uppfattning om vad det bästa visdomsorden är utan tycker nog ett bra råd att följa att köpa aktier när man har goda ekonomiska möjligheter till detta och att man tycker aktier är attraktivt prissatta i ett långsiktigt perspektiv.

Trevlig midsommar, från ett lagom soligt Bornholm

Inlägg från Bornholm

Så här veckan innan midsommar verkar de flesta ekonomibloggar gått i sommarsiesta och så också för denna blogg. Just nu befinner jag mig på ett soligt och varmt Bornholm för lata dagar i solen och några dagar på cykelsadeln. Förhoppningsvis kommer det några bilder i kommande inlägg när jag kommer hem.

Några ekonomiska korta reflektioner om situationen på Bornholm anno 2008
Bostadsituationen är nog ganska tuff idag och man märker det på mängder med hus till salu och i mäklarfirmornas skylfönster så lyser skyltarna med "sänkt pris" var var och vartannat objekt.

Det danska företaget Vestas influerar i högsta grad landskapsbilden och jag kan tänka mig att en stor del av energiförsörjningen här på Bornholm kommer från just vindkraft i kombination med mängder med solvärmepaneler som ligger på vart och vartannat hus här. Lantbruken verkar blomstra på Bornholm och märks framförallt på att många ladugårdar håller på att byggas ut och fräschas upp i kombination med tidningsrubrikerna även här skriver om ökade matpriser och att bränslepriserna är precis lika dyra här som de är i Sverige.

Idag har jag och min fru förresten varit gifta i två år, tänk vad tiden går snabbt, hippa hipp hurra för oss.

Är långsiktighet fel melodi?

Läsare av bloggen har säkert förstått att jag är en förespråkare för att ha ett långsiktigt förhållnings sätt till aktier och likaså är jag försiktig med att investera "kortsiktiga" pengar på börsen. Säkerligen är det fler läsare av denna blogg som idag äger aktier eller fonder som ligger på minus , kanske tom rejält minus och det kan då i högsta rad vara surt att man "förlorat" pengar på kanske dåliga bankråd, halvknackiga investeringar, sin egen förmåga eller felaktigt tajmade blogginlägg som man tagit fasta på. Hur kul är det då att vara långsiktig? Inte direkt samma känsla som ett mål av Zlatan i krysset om man säger så….

Idag läste jag följande kritiska inlägg om långsiktighet

Vill bara säga det; långsiktighet på börsen är en värdelös strategi. Dom som lyssnar på buffett, aktiestinsen eller andra gamla rävar har kanske svårt att ta det till sig. men i och med Internet har förutsättningarna på börsen totalt förändrats. har svårt att tro att kusinerna på Investor är särskilt nöjda över sitt köp av SEB-aktier i augusti förra året, även om de är långsiktiga. de hinner sannolikt gå i graven innan de får tillbaka de pengarna. tajming på börsen är allt från och med 2000-talet och inte nog med att långsiktighet suger - även fundamental analys suger. något är rejält fel i läroböckerna när stora företag som ofta är välanalyserade backar över 50% på ett halvår. p/e-tal suger också. kassaflödesanalys är det enda som gäller. men det visste ni redan. men ändå orkar ingen göra avancerade kassaflödesmodeller med rimliga nuvärden. så det blir p/e-tal för tillväxt vid senaste kvartalsrapport. då går det som det går för aktier som björn borg, msab och neonet och odd molly så fort ett kvartal är något sämre än det tidigare. du som sitter långsiktigt på aktien är rökt. snabbt in - snabbt ut.
Det värsta av allt är att skräpaktier som Impact mfl. ändå klarar sig så pass bra som de gör medan storbankerna går i konkurs. man trodde man hade lärt sig nåt som skippade knarkarrallyn i looserbolag trots att man visste hur de skulle te sig. man satt snällt långsiktigt på sina kvalitétsaktier där inget hände. nu åker skiten ut snart. all-in i trisslottsaktier!

Så är då frågan är långsiktighet som denna bloggs skribent förespråkar fel melodi?, börsen går ju för tusan ner och är snart ned 40% på ett och vissa trisslottsaktier är upp som ett spjut.

Svar nej! Att köpa aktier som går ned i pris det kommer alla aktieinvesterare drabbas av (långsiktiga kvalitet aktieägare som trisslottsköpare) det kan vara påfrestande för psyket men om jag skall vara ärlig så känner jag i stort sett inte en enda framgångsrik placerare som inte varit långsiktig i aktieinvesteringar utan som gjort sina pengar på att vara kortsiktig i trisslotter. Visst finns det investerare som periodvis har tjänat pengar på att t.ex."ligga kort" i aktier som ex. Geogre Soros som är en extremt framgångsrik värdeinriktad placerare. Men i stort sett varenda "superinvesterare" är de som köpt aktier i rätt företag och behållit dessa över längre tid. Det är extremt få investerare som lyckas med konststycket att ständigt hoppa in och ur aktier. Det finns mängder med orsaker till att så är fallet (courtage, skatt, mmm) men jag nöjer mig med att konstatera att det finns akademisk forskning som stöder detta att ju fler transaktioner du gör desto sämre avkastning. Självklart utsätts man ständigt för diverse köp och säljråd och det är inte konstigt då transaktioner är det som den finansiella sektorn lever av, inte passivt delägande i företag så tjänar banken eller nätmäklaren inga pengar.

Jag tror det allra vanligaste felen som många aktiesparare gör är just att man inte är långsiktig i sina investeringar samt det omvända att man investerar allt för kortsiktiga pengar på börsen. Många lockas av aktier när marknaden har gått upp ett tag och ju mer aktierna går upp desto mer aktier köper man gärna då i det som går upp mest, när sedan aktiemarknaden vänder ner konjunkturen blir sämre och börsen rasar jag då bli man så innerligt trött på eländet att man säljer av … allt som oftast med förlust och köper kanske en ny gräsklippare pengarna och skäms för grannen på grillfesten. Det andra felet är troligtvis vanligt bland yngre placerare och det är att man sätter alla pengar man har i aktier eller fonder. Varenda krona som blir kvar efter lönen skall snabbt in i fonder och aktier och så drömmer man om en framtid när man är ekonomisk oberoende på någon söderhavsö. Problemet med denna form av investering är att när man väl behöver pengar för konsumtion som att flytta till ett nytt boende, köpa en bil för att kunna ta sig till det där jobbet som låg långt bort, gifta sig, köpa en nya kolfiberkajak eller bjuda den där underbara flickvännen/pojkvännen som man aldrig trodde man skulle träffa på något fint ja då är man så illa tvungen att sälja aktier och blir på så sätt beroende av att man konsumerar vid rätt tillfälle. (blogginläggsskribenten hade tur när han köpte bil förra sommaren, helt klart..)

En klok aktiesparare har lån som inte äventyrar privatekonomin, en buffert att parera sämre tider med och pengar på banken att använda till konsumtion. Har man det så, är det lätt att vara långsiktig och dra nytta av aktiernas förhoppningsvis långsiktigt goda utveckling. Därmed inte sagt att man alltid kan tjäna pengar på aktier. Det kommer garanterat månader och år då aktier kanske inte är den bästa investering, vill man ha kontinuerlig avkastning skall man satsa på räntebärande investeringar. Men den som står ut med de stora svängningarna på aktier kommer bli kompenserade i utdelningar och kursökningar, förhoppningsvis.

Den allra största fördelen med att vara långsiktigt klok är det faktum att man äger aktier garanterat den dagen då det på flera års sikt var det bästa köpläget, nackdelen är givetvis det omvända att man äger aktier den dagen då det var som sämst också på flera år.

Detta kan man hantera genom att investera, spara och återinvestera utdelningar regelbundet och ligger man bara något ynka bättre än genomsnittet i dessa regelbundna köp så kommer avkastningen bli bättre än genomsnittet. För yngre placerare är trots allt också börsras det bästa som kan hända såvida man inte investerat sina sista slantar, utdelningar och nysparande kommer då per automatik få bättre avkastning då börsen är lägre värderad. För 70-80 talisters pension är årets börsras julafton då nya pengar kommer investeras till lägre kurser än innan.

Däremot skall man inte översätta långsiktighet till långsamhet och att man "inte får sälja. Anser man att en aktie är grovt övervärderad och man inte tror på aktien alls skall man givetvis sälja och köpa någon annan aktie eller helt enkelt ligga likvid men man skall vara långsiktig i sitt förhållningssätt till sparande. I vart fall skall man inte investera i "skräpbolag" för att det kommer ett "knarkarrally" och när man tittar på p/e tal så skall man se på genomsnittet över flera år då vinsten i värsta fall kanske kommer tillbaka till för några år sedan. För några dagar sedan köpte jag lite aktier dom har visst gått ned någon krona stycket, attan så dum jag var.

På bild, Den smått underbara skottska byn Kinlochhaeven (osäker på stavningen) som ligger mitt upp i Scottish Highlands

Skall Ratos sälja sin Särimmer?

Jag tror ni alla känner till vikingamyten om grisen Särimmer som av asagudarna kunde slakta varje kväll och dagen efter fick man återigen sig ett nytt skrovmål. Asagudarna hade det enkelt för sig när man inte behövde tänka på stigande matpriser

I går kunde man i tidningen dagens industri läsa att Ratos kanske är på väg att sälja just sin egen Särimmer, bolaget Hägglunds drives. Hägglunds drives har en lång historia inom Ratos och Arne Karlssons förra arbetsgivare Atle. Det var först år 2001 som Hägglunds drives först kom i Ratos ägo när man köpte upp Ratos Vds gamla arbetsgivare Atle där bolaget hade funnits i flera år. Först till en början så ingick Hägglundsdrives i företaget Arcona (som också innehöll Ratos bolaget GS-Hydro plus något bolag till).

Den totala investeringssumma för dessa tre-fryra företag var ca. 400mkr. Sedan har Hägglund drives fortsatt att utvecklas bra och Ratos har då lagt bolaget i en självständig stuktur utan sina gamla forna industrikolleger. Man har kunnat ta ut utdelning flera gånger ur bolaget och för något år sedan kunde man göra en mycket stor rekapitalisering dvs där bolaget hade så fina vinster och kassaflöde att banker gick med på att lånefinansiera i stort sett hela bolaget och Ratos moderbolag kunde då plocka ur mycket pengar ur bolaget. Tom så mycket pengar att man i redovisning fick ta upp bolaget till ett negativt eget kapital dvs bolaget var/är egentligen en "belastning" för Ratos substansvärde.

Nettoskulden som idag ligger inbakad i Hägglunds uppgår till ca. 900-950Mkr och det redovisade värdet är fortsatt negativt med ett par hundra miljoner. Men likväl så torde bolaget ha ett visst värde då det är ett av Ratos mest lönsamma bolag och som vid varje kvartalsrapport idag bidrar med ganska många Mkr till Ratos resultaträkning. Enligt dagens industri så borde en ev. köpeskilling på bolaget hamna upp mot 4-5Mdr. Från detta skall vi sedan räkna bort bolagets skuld som slarvigt räknat var ca. miljarden som Ratos måst återbetala till banken. Kvar hos Ratos skulle i så fall vid en försäljning på 4Mr blir då hela 3Mdr och även om Ratos är ett stort bolag så är 3Mdr enorma summor även med tanke på att anskaffningsvärdet på några hundra miljoner som man dock flera gånger om redan fått ut i utdelningar. En reavinst på upp mot 3Mdr skulle faktiskt bara den affären betyda en vinst som uppgår till ett helt års toppvinst för hela koncernen Ratos och man kan då säkerligen dela ut en tia per aktie i utdelning även nästa år också.

Så utan att vara allt för noggrann med siffrorna så kan man konstatera att Hägglunds drives har varit en fantastisk investering för Ratos med god utdelningar och förhoppningsvis idag ett högt värde på dess verksamhet.. Men då är egentligen frågan om man skall sälja sin Särimmer som med åren alltid kunnat bjuda på nya festmåltider?

Men får man 5Mdr måste man nog erkänna att detta nog är ett mycket bra pris i relation till intjäningsförmågan och framtidsutsikterna precis som när Investor fick 200kr per aktie för Scania, nackdelen är ju som bekant att man säljer iväg en hel del löpande vinster så det gäller att Ratos har möjlighet att investera dessa miljarder i nya kloka investeringar. Blir det samma årliga avkastning som på Hägglunds drives så lär det i alla fall med tiden bli fler festmåltider för Ratos aktieägare. Kanske blir det för Ratos likt investmentbolagskollegan Investor fler investeringar i Norge?

Ratos aktie utnämndes förresten idag av en stor investmentbank som en av Europas sämsta aktieinvesteringar man kan göra av Europas 600 största börsnoterade företag. Kanske är det så att aktien idag är för dyr, men fel på företaget det är det verkligen inte. Enligt mig skall man köpa bra företag när dom är billiga och sedan skall man behålla och återinvestera utdelningar kanske inte i bolaget som har delat ut dem men väl i andra vid tidpunkten billiga och bra företag.

På bild, en vacker blomma som jag tyvärr inte kan namnet på, kan man få lite hjälp på traven?