Att investera i en depression?

Då båda bloggarna öl-diversifierad och vi-som-gör-batterilådor-till-växthus-Cornucopia har i veckan skrivit några förmanande ord kring hur man investerar om du nu blir depression, vilka hästar skall man satsa på?. Det är inte ett osannolikt scenarie som vår käre ryss herr Kontradiev har lärt oss. Ekonomisk depressioner tenderar att drabba världsekonomin men ung var 60-80 år lagom för att varje generation skall glömma av den föregående generationens misstag. Statistiskt sett så borde det vara dags nu när det var 1930-talet innan och innan dess 1870-talet. Jag minns definitivt inte 1930-talet och inte mina föräldrar heller födda på 50-talet, Möjligtvis min far och morföräldrars generation skulle kunan lära oss, de som är i livet än vill säga.

Bästa sättet att lära sig om framtiden (inte minst investeringssammanhang) får man oftast genom att se de stora dragen i backspegeln. Perioden 1930-1938 präglades av global ekonomisk depression, när hjulen började snurra igen var det mestadels för att vi byggde upp krigsmakter och på depressionen följde sedan ett världskrig. En ruggig del av mänsklighetens historia. Sverige drabbades hårt av depressionen på 30-talet, Landets största företag gick under, Kruger&Toll men ”tack och lov” hade vi haft ett mycket besvärligt 1920-tal som även detta nog kan kategoriseras som depression. Våra svenska banker var därför pga av stor riskavsersion vid hyffsat god vigör under 1930-talet och uppgången i Sverige i slutet a 20-talet var inte alls lika spekulativ som i USa exempelvis och Sverige undgick i alla fall en total ekonomisk kollaps.

Men nu var det detta med investeringar och depressioner.
Vi låter Riksbankens historik guida oss genom perioden 1930-1938. Först så tar vi detta med inflationen. Under perioden 1930-33 så hade vi konstant deflation i landet, priserna sjönk med ung. 7% på tre år. Sedan följde en stabilisering i prisnivån och sakta men säkert började priserna återhämta sig för att 1938 ligga 1,8% högre än 8 år tidigare. Lönerna (för de som hade jobben kvar) sjönk också konstant fram till 1934, fast med beskedliga 2,5%, sedan återhämtning med några procent så lönervar 6% högre 1938 än 1930 men jag kan tänka mig att genomsnittsinkomsten sjönk mer, då arbetslösaheten gick upp.

Den svenska börsen gjorde inte många muntra under perioden 1930-33, den mer än halverades (minus 55%,), observera nu, inkl. utdelningar, räknar man bort dessa var det värre. Sedan stabiliserades börsen precis som priser och löner och började så smått återhämta sig från den riktigt deprimerade nivån. Om 1938 hade index återhämtat sig och stod 20% högre 1938 än 1930, observera inräknat utdelningar! Ingen vidare avkastning och man bör betänka att det nog var vanligare att äga (hade ägt är den rätta benämningen) aktier i Kruger&Toll än någon indexfond. (den första svenska aktiefonderna har premiär på 60-talet) så många hade blivit av med allt, men i mattematikens värld så kan vi räkna med att man ägde index.

Det andra alternativet var som bekant att spara på bankboken och jag räknar här med att avkastningen var riksbankens korta ränteindex (i själva verket så var nog avkastningen till sparbankernas kunder lägre än så, givetvis). Från ingångsvärdet 1930 till 1938 så ökade givetvis mängden pengar på bankboken kontinuerligt, perioden fram till 1934 var det en hög realränta med 3,1-4,1% per år i avkastning plus då att prisnivån i samhället föll. 1933 t.ex. var realräntan 6-7%, trevliga tider för den som har pengar på banken. Sedan sjönk räntenivån i slutet av 30-talet och man fick 2,5% per år jämt skägg de sista åren så realräntan blev i stort sett negativ, eller någon tiondel kring nollan realt. Sammantaget förräntades en hundring till 129kr perioden 1930-38, nominellt.

Låt säga nu att man stod där 1930-med en årslön på banken, Hasse med en årslön i aktieinnehav och Greta med en årslön på sparbanksboken. Båda med genomsnittslön och exakt genomsnittligt kokta ägg på den genomsnittligt stora frukostmackan. Som genomsnittligt goda samhällsmedborgare á la 30-talet sparade dom genomsnittligt undan 10% av sin genomsnittliga lön varje år (lönerna sjönk ju så sparandet sjönk givetvis också).

Hasses börspengar sjönk som en sten givetvis i början men sedan återhämtade sig börsportföljen för att sammantaget avkastning+nysparande 1938 uppgå till 2,09 ggr startvärdet eller då 1,97 årslöner till följd av den ökade lönenivån. Greta hade glada tider initialt och hennes pengar var trygga (vilket inte var sant då det inte fanns någon insättningsgaranti) och avkastade realt bra och sedan lite sämre. Även hon med en årslön intialt och 10% i sparande varje år1938 uppgick bankboken till 2,16 ggr startvärdet eller 2,04 årslöner.

Vi åskådliggör detta i en bild


Vad skall man då dra för slutsatser av detta historiska exempel?
Under 30-talsdepressionen var bankboken en bättre placering än börsen, även vid regelbundet långsiktigt sparande. Aktier är inte en usel investering enbart för att det bli depression, det är betydligt mer riskfyllt att köpa aktier i hgkonjunktur. Då låneräntan är högre än sparräntan så var säkerligen amortering av skulder bland de bästa av ”investeringar” man kunder göra under perioden, särskilt de år som det var deflation och realräntan åkte upp i skyn.

Svar på lite frågor (Investors "jättekassa")

Hej Stockman
Avanzas kundtidning placera.nu skrev om Investor och då jag føljt dem en tid før att førr eller senare køpa lite så førsøker jag følja med och læsa vad som sker. Och då kom återigen æmnet om deras jættekassa upp, och frågan ær hur mycket som återstår av den i dagslæget? Har før mig att jag læste, tror det var hos dig, att de ju anvænt en stor del av Scaniapengarna, bla. på nyemissioner, och nu senast har de ju æven køpt mer i SAAB. Men hos Avanza skriver de fortfarande om Investors jættekassa så nu tænkte jag att jag måste kika lite på det innan jag køper något utan att veta vad jag køper.
/U

Hej U
Du har givetvis rätt i detta fall. Investor har inte på något sätt en nettokassa. Investor har idag en nettoskuld. Vid senaste kvatalsrapporten redovisade Investor en nettoskuld på lite drygt 1,3Mdr. Sedan dess har man delat ut egen utdlening och tagit emot utdelning och litar vi på Investors föredömliga årsredovisning (diagram höger sida sid. 39) så delade investor ut mer pengar än man tog emot och detta har då ökat skulden sedan kvartalsrapporten med mellan tummen och penkfingret omkring 600Mkr. Sedan har man då sedan senaste kvartalsrapporten köpt SAAB aktier för dryga miljarden. Sedan har Investor oftast en ganska stor "burnrate" i form av kostnader så man kan nog anta att Investor idag har en nettoskuld omkring 3Mdr (observera att min felmarginal i detta fall är synnerligen stor, då jag inte räknat på det).

Sedan har ju ändå Investor en stabil finansiell situation. Vid senaste kvartalsrapport hade man t.ex. tillgångar för 152Mdr och på denna summa är 3Mdr ingen större skuld om än på marginalen, 2% eller vad det nu blir.

Ur ett annat perspektiv har dock Investor en stor kassa, bruttokassa. De senaste åren har Investor tagit upp stora lån med lång löptid (snittlånen är bundna på 13 år idag). och när man tagit upp lån så får man som bekant pengar på bankboken men måste betala ränta, vid senaste kvartalsrapport så hade Investor upptagna lån på 22,6Mdr samtidigt som man hade likvida medel/"kassa" på 17,6Mdr. Sedan hade man korta finansiella placeringar på 2,5mdr, 800Mkr i fordringar, 300mkr i pensionskuld.

Ur det perspektivet så har mao Investor en mycket stor kassa och stor finansiell frihet. Man kan mer eller mindre göra vad man vill utan att fråga banken om lov.

Men scaniapengarna är "slut" numera och fortsatta investeringar handlar om att antingen sälja tillgångar eller att öka sin nettoskuldsättning även om man handlar för likvida medel.

Svar på lite frågor (covered call for dummies)

En fråga. Dina exempel med köp&säljoptioner. Jag har ett par tusen SCA och skulle vilja sätta ut en säljoption på dessa. Tjäna de mellankronor du berättar om och invänta förfallodagen.
Du skriver så pedagogiskt och jag vet inte vart jag skall få info om hur man ställer ut en option,,eller var de står...kostar etc.
Mitt önskeexempel är 1000SCA B som jag vill lova för en kurs länge fram. Kan du vägleda mig?
mvh. Frans

Hej Frans
Skall försöka förklara så lättförståligt som möjligt om en sk covered call. Med exemplet 1000 SCA aktier som du önskade.

Vill först och främst klargöra att optioner (utställda på aktier) inte är något man skall syssla med om man äger mindre poster med aktier. 1000 aktier är normalt sett handelsposten (sedan bör man givetvis ha ett antal aktier i sin portfölj) och äger man mindre bör man fokusera på att öka sina tillgångar.

Först 1option=100aktier och handelsposten/kontrakten är normalt sett 10 dvs 1000aktier. Option innebär rätten/möjligheten att till ett förutbestämt pris antingen sälja (säljoption) eller köpa (köpoption) en tillgång, normalt sett aktier. Äger man 10 köpoptioner i SCA så har man alltså rätt att köpa 1000aktier i SCA till ett viss pris.

En option har alltid en utställare/säljare och en köpare. Det är köparen som har möjligheten/optionen att agera. Den som ”ställt ut”/sålt optionen har därmed en skyldighet gentemot ägaren av optionen. Den som har möjligheten betalar en sk. Premie till den som tar på sig skyldigheten, i detta fall du som äger aktier.

Covered call fungerar då på följande sätt, på ett förenklat sätt.
Du har minst 1000 aktier i SCA sedan länge och du har inga större förhoppningar på dessa aktier skall stiga i pris på kort sikt men är ändå långsiktigt positiv till aktien, inte helt ovanligt.

En covered call gör du nu genom att ställa ut köpoptioner med ditt egna innehav som säkerhet. Så det allra värsta som inträffa är helt sonika att någon köper dina aktier, av dig för ett pris som du bestämt. För detta ohyggliga framtidsscenarie så kommer du nu att få lite pengar, vi tar det steg för steg (på "mitt" sätt)

Det första du skall bestämma dig för är när när ditt löfte om att sälja dina aktier skall vara. Låt säga att du kan tänka dig att sälja dina aktier fram tom december 201(när som helt fram till dess). Du tittar då i listan över köpoptioner för SCA dom löper ut i december 2010. Allra enklast är det oftast att prata med din mäklare i telefon, dom har betalt för att förklara. I denna lista hitter du helt många olika optioner och det som skiljer dom åt är det förutbestämda priset på aktien.

Låt säga nu att du kan tänka dig att sälja dina aktier för 105kr styck. Då får du en avkastning på 10-12% på ett halvår mot nuvarande kurs, en årsavkastning på omkring 20% är inte illa, plus det faktum att du erhåller en premie.

Du har nu lokaliserat den option du vill sälja, SCA B, december 2010 och priset 105kr. På fikusspråk kommer nu din mäklare berätta att denna option heter SCAB0L105 För dig ointressant då det är innehållet du vill åt. Om du däremot håller på att "bolla" (köpa och sälja optioner under löptiden mao) med optioner och optionstrataegier så bör du verkligen lära dig dig bokstavskombinationerna. I detta förenklade fall förutsätts att du ställer ut optioner och har kvar den till tiden löper ut eller du bli utlöst, och att du alltid äger aktier du åtagit dig att ev. sälja, då kan du sova lungt på huvudkudden.

Då en option=100aktier så behöver du nu sälja/ställa ut 10 SCAB0L105 för att detta skall motsvara dina 1000aktier. Den svenska börsen är som bekant stängd nu så här kl 2130 en måndag men på nätet så kan man se att den aktuella optionen har handlats till lite drygt 2kr under dagen. För dig som optionsutställare medför detta att du kommer erhålla exempelvis 2,20kr per aktie i rena pengar. Så fort du ställer ut optionen så får du alltså en "extra aktieutdelning" i detta fall på 2200kr minus courtage (100-200kr beroende på vilken bank du göra dina affärer hos). Pengarna kan du göra preis vad du vill med. i din depå kommer du nu få - (minus) 10 SCAB0L105. Vilket betyder att du sålt denna option.

Sedan har vi då läget att vi äger 1000aktier i SCA samt har ställt ut optionen SCAB0L105. Kortfattat innebär detta att dina aktier troligtvis kommer säljas (eller räkna i alla fall med det, men det sker ofta inte innan de allra sista dagarna på löptiden) dina aktier kommer mao under optionens löptid inte kunna bli mer värda för dig än 105kr. (fast du fick ju 2,20kr per aktie i kontanter också). Låt säga nu att aktierna kostar 110kr på slutdagen, då kommer dina aktier troligtvis att säljas för 105kr och du får betala courtage en gång till.

Det andra alternativet är som bekant att börsen backar. Det är givetvis tråkigt för dina aktier, dom går ner i pris. Låt säg att det i december är så att SCA kostar 85kr per aktie. Då får du lov att behålla dina aktier och dina utställda optioner försvinner och blir värdelösa för den som köpt dem av dig. Det som du får lov att trösta dig med är det faktum att du i alla fall fick 2200kr (minus courtage). och inget hindrar dig från att nu göra om samma procedur igen.

Så länge börsen går upp lite, står still eller går ned så tjänar du pengar på ditt optionsutställande och det är först vid kraftiga uppgångar som du förlorar en slant på det, men i gengäld så har ju dina aktier gått upp så att du får en ålig avkastning på 20% och det är ju inte så dumt det heller.

Hoppas det vara någorlunda lättbegripligt. Jag tycker inte man bör komplicera till det allt för mycket med optioner utan less is ofta more.

Svar på lite frågor

Har fått ett antal frågor som jag tänkte ta mig tid att besvara lite i några inlägg.

förkortad fråga
Jag funderar också mycket på hur jag skall kunna bli rik och tjäna pengar. Har försökt med att jobba vanligt men har alldrig känt att det har varit min sak och framför allt så är jag för lat tror jag. Ha länge också funderat på att skriva en blogg hör ju hela tiden om hur alla som bloggar tjänar pengar hela tiden! Undrar är det så himla enkelt att tjäna pengar på en blogg? mvh Martin....

Hej Martin,

Jag vill nog påstå att det är en myt att man blir rik genom att starta en blogg. Som bloggare kan man givetvis få lite intäkter i form av reklam på sidan (på denna blogg har jag ibland haft sådan), sk. Trafikstyrning där man får en liten slant när någon klickar på en länk som t.ex. google annonser som ovanför detta inlägg) eller någon form av provision när någon klickar på en länk och köper en bok eller liknande och där du får 2% eller liknande i provision.

Intäkternas storlek beror först och främst på att man har många läsare, desto mer läsare din blogg har desto mer intäkter är möjliga att skapa för sig. Det viktigaste för att skapa sig många läsare vill jag nog utan vidare forsningseferenser påstå är att skriva, mycket, ofta och intressanta inlägg, inte ett inlägg varannan dag som undertecknad. Ett visst mått av datortekniskt kunnande behövs också. Själv är jag analfabet på detta området tyvärr för egen del.

För egen del så har jag haft intäkter från googleanonnser där får jag några kronor (oftast 2-8kr eller något sådant) varje gång en läsare klickar på en sådan länk. Enligt googles egen statistik så gör 0,14% av mina läsare detta senaste månaden. (per sidvisning). Så för att få ett klick så behövs normalt sett för min del då kanske 800-900 sidvisningar (vilket ungefär är vad denna blogg har per dag i besökare). Sedan betalar man som bekant 50-70% i skatt på denna intäkt om några kronor om dagen. Givetvis ökar förmågan att generera pengar exponentiellt beroende på antalet läsare. För min del handlar det om några kronor per dag i inkomst, max, före skatt.

Skulle man räkna timpengen för min egen del på denna blogg så är det ekonomiskt vansinne givetvis, hade varit bättre för min del att sälja brödbak på torget söndag förmiddagar. Men så skapade jag inte denna blogg för att tjäna pengar utan i teaurapetiskt syfte då det gick upp för mig att min petternicklas inte kan producera några barn (men adoption är närmare) samt det faktum att jag behöver slå ihjäl lite tid då jag ofta åker tåg.

Säkerligen är det mer ekonomiskt lönsamt att registrera sig på någon sida där man får betalat (oftast i form av presentkort) för att besvara enkätundersökningar från diverseföretag än att blogga.

Det finns också trevliga sidor där man själv kan ta del av affilateintäkter när man handlar på nätet. T.ex. 3% i rabatt om man handlar på snart börsaktuella CDON.com, adlibris, bokus, outnet eller var du nu handlar. Klicka på länken nedan så kan du erhålla en egen slant direkt på momangen.

Är det dyrare att leva idag?

I morse så läste jag tabloidtidningen Metro, kanske inte så mycket för läsandets skull utan mer för att lösa dagens suduko och fördriva några minuter av livet. Men jag kunde inte hålla mig ifrån att läsa en artikel som handlade om hur dyrt det hade blivit med att ha barn. Artikeln innehöll en jämförelse mellan att ha barn 1980 oc idag och årtalen är ju inte minst intressant då jag själv råkar vara född 1980 för 30 år sedan numera sedan i april och man hade jämfört typfallet ”bebisen” och ”tonåringen” i artikeln.

Sammantaget så kan man säga att artikeln inte direkt innehöll några överraskningar utan det handlade helt sonika om att inflationen hade gjort många utgifter dyrare fullt naturligt, vissa produkter i högre takt än inflationen medan andra produkter i mindre takt. Egentligen är jag inte ens säker på om kostnaderna verkligen hade stigit i takt med löneinflationen i samhället, men vi lämnar det dit hän. Jag kom inte håg vart ifrån siffrorna i artikeln kom (metro lär väl knappast ha egna journalister?) men låt säga att det var konsumentverket

Men kontentan och det kanske mest intressanta i artikeln var det faktum att konsumentverket (om det nu var dem)hade gjort en hel del justeringar kalkylen över produkter och konsumtion som nu anses "nödvändiga" utgifter till våra barn. Bla. så innehöll baskalkylen till 13 åringen numera både Mp3 spelare och mobiltelefoner, nödvändiga utgifter som föräldrar numera får lov att ta med i hushållsbufferten och som medverkat i att det blivit dyrare att vara föräldrar. Även barnmat till bebisar är numera helt och fullt burkmat mot att föräldern med barn födda 1980 förväntades till viss del göra egen mat till de små.

Sammantaget så tror jag helt sonika att det inte alls blivit dyrare att vara förälder utan att vi helt sonika frivilligt har höjt våra utgifter i takt med att vi fått det bättre ställt. Både till våra barn och på oss själva och den som är utan skuld kastar första stenen.

Hur kommer det sig att vi människor så ofta skaffar oss mer utgifter så fort våra inkomster ökar? Och inkomstökningar så ofta går till att fylla våra liv med mer plast i tillvaron.

Trevlig Midsommar!

Efter att ha ätit en skön frukost på vår soliga altan så vill jag önska alla bloggens läsare en rikttigt trevlig och skön midsommarafton. Ta det lungt me lilla nubben bara.

Tack för att du läser!

Industrivärden anno juni 2010

Tidningen Börsveckan har enligt utsago rekommenderat att ett antal investmentbolag ät värda att sälja och andra värda att köpa såsom det alltid brukar vara. Huruvida råden är baserad på absolut (dvs plus i avkastning) eller relativt (dvs bättre/sämre än andra investmentbolag) har jag ingen aning om.

Ett av bolagen som Börsveckans läsare rekommenderas att sälja är Industrivärden så varför inte titta lite på hur det ser ut för industrivärden idag.

Industrivärden har idag ett substansvärde på omkring 49,7Mdr kronor eller mellan 128-129 kr per aktie om jag räknat någorlunda rätt. kursen på bolagets C-aktie är idag 92,5 och sammantaget handlas då industrivärdens aktie med en substansrabatt om ung. 28% mot det fulla substansvärdet. På inget sätt ovanligt utan det är nog inom rimlighetens gräns att aktien handlas med 10-40% rabatt mot substansvärdet.

Bolagets totala aktieportfölj är värd ung. 61,5Mdr idag. Nettoskulden ligger omkring 11,8Mdr och skuldsättningsgraden ligger således idag på cirkus 19,2% av tillgångarna. (som att som husägare ha lån på 20% av bostadens marknadsvärde). I Januari emitterade Industrivärden ett 5årigt konvertibellån på ung. 5Mdr som påverkar situationen idag. Emissionen av konvertibellånet medförde att Industrivärden fick gott om likvida medel i kassan. Någon miljard av dessa pengar är idag redan investerade men man kan nog anta att Nyrén har likvida medel på knappt 4Mdr så den finansiella rörelseförmågan är förhållandevis god även om nettoskulden är på 19,2%. Konvertibellånet löper på en ränta om 2,5% de kommande 5åren och det kan nog ses som synnerligen förmånligt. Konvertibellånet har en konverteringskurs på 116kr (i ev. nyemitterade C-aktier). Och till denna konverteringskurs krävs det att kursen på C-aktien stiger med 5% per år i genomsnitt de kommande 5 åren. I Händelse av konvertering tillförs bolaget ca. 5Mdr i eget kapital och skuldsättningsgraden går ner mot behagliga 10% (uppgången oräknat). En kraftig uppgång på aktierna de kommande 5 åren medför dock en ev. utspädning i substansvärdet för nuvarande aktieägare kontra konvertibelägarna. Men jag kan tänka mig att aktieägarna trots allt blir komfortabla med detta då kursen i så fall ändå går upp.

Industrivärden har det senaste året gjort stora köp i Volvo. Ganska nyligen löste man ut en option om att köpa volvoaktier för 63kr vilket var en mycket god affär då kursen idag är knappa 90. De stora köpen i Volvo (samt inte minst uppgången i denna aktie) har medfört att Industrivärdens tillgångsfördelning skiftat betydligt sista halvåret.

Största innehavet i Industrivärden är idag Sandvik med knappt 23% av aktieportföljen därpå följer Handelsbanken med 21% dvs 44% av bolagets exponering ligger mot dessa båda företag. Tredjestörsta inneha är nu Volvo om jag räknar rätt med 12% en storförändring beroende på tilläggsköp och kursuppgång. Sedan följer SCA med 11%, Ericsson med 10,5%, SSAB på 10% bland de största innehav. Resterande 12% av aktieportföljen består av Skanska 6% Indutrade 4%, Höganäs och Munters med ung. 1% varderas +/- några tiondelar och slutligen Hemtex som Industrivärden numera bokför som kortfristiga finansiell placering.

Industrivärden har genom att dela ut lite för lite i aktieutdelningar de senaste två åren byggt upp en liten skatteskuld i bolaget och det troliga är nog att Industrivärden nu ”kvittar ut” denna skuld genom att även nästa år dela ut 3kr per aktie även om den skattepliktiga utdelningen är lägre med knappt en krona. Så räkna med 3kr i utdelning nästa år, en direktavkastning på dryga 3% idag. Om man skall tro på tidningen Affärsvärlden och deras SME prognoser om de utdelningar som kommer till våren så kommer dessa att stiga i takt med att konjunkturen förbättras. Vid oförändrad aktieportfölj så skulle då Industrivärden våren 2011 få in 1,75Mdr i mottagna utdelningar och Industrivärden skulle då vid en egen utdelning på 3kr få ett överskott om ung. 0,6Mdr nästa vår och även om man har räntebetalningar omkring knappt 0,5Mdr och lite förvaltningskostnader (kort handel oräknat) så får man trots allt ett litet överskott vilket Industrivärden inte haft sedan länge.

De förväntade utdelningshöjningarna till nästa vår skvallrar också om att Industrivärdens utdelningar kan komma att öka till våren 2012 med minst en 50öring per aktie i alla fall (till 3,5kr) men detta är som bekant beskaffat med stor osäkerhet.

Business as usual. och Sverre är sig lik as usual också

Två livbolags allokering av tillgångar

Nästintill alla svenskar har i någon form tillgångar i livbolag vare sig vi vill det eller inte. Säerskilt om vi till livbolag också räknar in Ap fonderna.

Många svenskar står också inför situationen att man tvingas välja i vilket livbolag man vill ha sina pengar. Man kan också stå inför situationen att man erbjuds att löneväxla några tusenlappar av sina lön mot lite extra insättningar i ett livbolag eller lösa in några outtagna semesterdagar mot pengar i en pensionsförsäkring/livbolag.

Livbolag är en kollektiv form av pensionsförsäkring dvs alla pensionssparares pengar förvaltas gemensamt. I grunden så fanns det enbart detta sätt i våra första pensionskassor, pensionsstiftelser eller tjänstpensioner. Det är enbart de senaste 20 åren som valfriheten kommit fram i fondförsäkringar och liknande.
Tyvärr är det nästintill ogörligt att förstå sig på skillnader mellan olika livbolag och ”hur bra dom är” det är solvenskvot, återbäringsräntor, garantiavkastningar mm mm. Men i grund och botten är det faktiskt ganska enkelt då det är den framtida avkastningen på de finansiella placeringarna som bolaget har som avgör avkastningen. Så jag tänkte i detta inlägg beskriva skiilnader i fördelningen mellan två livbolag.

Båda två utgör sig faktiskt för att var de livbolag med bästavkastning e senaste 10 åren med passusen i att det stora bolaget enbart jämför sig med ”jämförbara bolag”. De två bolagen som är AMF pension och lilla Kåpan pension. AMF pension är ett bolag öppet för alla som önskar medan Kåpan pension är öppet för de som någon gång varit statligt anställd. Om än så bara några månader i ett projekt på Karolinska institutet eller liknande.
Jämförelsen baserar sig på senaste årsredovisning.

Övergripande allokering
AMF pension har i sin övergripande fördelning 60,4% räntebärande, 32,5% aktier och 7,1% fastigheter. Kåpan pension har 53% räntebärande, 31% aktier, 8% fastigheter och 8% övriga tillgångar. Mao förhållandevis lika med skillnaden att AMF pension har mer räntebärande och Kåpan mer övriga tillgångar.

Räntebärande tillgångar
Här uppträder e stor skillnad mellan AMF och Kåpan. AMF pension har hela 87% av sina räntebärande tillgångar (dom som var 60,4% av totalen) i statsobligationer, knappt hälften av dessa obligationer är svenska och lite drygt hälften är utländska. I sin ränteportfölj har AMF en stor exponering mot USD och EUR som valutor. 13% av ränteportföljen är företagsobligationer även här fördelat ungefär fift-fifty mellan Sverige och utlandet. Kåpan å sin sida (med 53% ränta) har enbart 17% av sina ränteportfölj i statobligationer, allting valutasäkrat till SEK. i Kåpan ligger istället den stora exponeringen i svenska bostadsobligationer med hela 44% av ränteportföljen. Resterande 39% är företagsobligationer. AMF tar således betydligt större valutapositioner (bra när svenska kronan faller i värde, obra omvänt) medan Kåpan istället enbart har ränteportfölj i svenska kronor men i gengäld större exponering mot företag oh svenska bolånetagare. Man kan anta att den statsfinasiella krisen i sydeuropa drabbat AMF en del medan den lär ha gått Kåpan förbi mer eller mindre oberört.

Aktietillgångar
Övrgripande hade AMF 32,5% aktier. Dessa aktier är allokerade till 46% mot svenska aktier, 28% amerikanska aktier, 16% Europeiska aktier och 10% asistatiska aktier (varav japan är störst).
Kåpan har en likartad allokering med 51% Sverige och 38% OECD länder (Europa-USA-Japn) och 11% i utvecklingsländer.
Torde ge mycket likartad avkastning de båda livbolagen.

fastighetstillgångar
här uppkommer den andra stora skillnaden mellan livbolagen även om den övergripande fördelningen med 7,1% fastigheter hos AMF och 8% fastigheter hos Kåpan. AMF har 90% av sina fastighetstillgångar i kommersiella lokaler dvs kontor och affärer. 10% är bostäder. Det kanske mer uppseendeväckade är att 90% av det totala fastighetsbeståndet ligger i en ort, Stockholm. 8% i Västkustens Göteborg och 2% i lilla Västerås. Kåpan har å sin sida en helt annan profil på sina fastigheter. 38% av deras fastigheter är skogsfastigheter genom att Kåpan är en av de stora ägarna i skokgsförvaltningsbolaget Bergvik, 31% är sedan infrastrukturfastigheter dvs broar, vägar, hamnar etc. Investerat genom privat-equity. Kvar blir enbart 21% till traditionella fastigheter i murbruk och tegel. Dessa tillgångar förvaltas genom att man äger fastighetsaktier (en del utländska bla.)

Övriga tillgångar
AMF äger inga övriga tillgångar utöver ovan nämda. Kåpan har 8% av den övergripande portföljen i övriga tillgångar. Dessa övriga tillgångar är fördelade på 51% Hedgefonder, 41% ”finansiella instrument” som enligt årsredovningen verkar vara olika värdeppapper där Kåpan har tagit på sig kreditrisk och sist men inte minst 8% i olika råvaruindex, t.ex. olja, guld etc. ”finansiella” nstrument känns inte helt stabilt kan jag tycka.

Under 2009 så fick AMF pension en avkastning om 12,9% på sina tillgångar och Kåpan 13,8%

Vilket bolag hade du valt av de ovannämnda?

Less is much more

Jag måste medge att jag är lite allergisk mot begreppet ”spännande nytt investeringsförslag” eller liknande fraser och normalt sett också allgergisk mot nya typer av finansiella produkter som poppar upp i en strid ström från våra finansiella institut. Jag har skrivit om detta fler gånger förr.

Jag har full respekt för att många känner sig förvirrade, villrådiga och osäkra när man idag vill spara en slant för framtiden. Banker och rådgivare gör sitt bästa för att komplicera tillvaron för oss och har lösningen i en uppsjö av finansiella produkter som skärddarsyr de behov man talar om för banken (plus då givetvis att bankiren bankiren blir ytterst välmående också ). Lika så har vi ekonomiska teorier om att hör risk ger hög avkastning, ,vilket jag ställer mig mycket tveksam till.

Ibland så tror jag många har uppfattningen att sparande och förvaltande är något nytt. Så är ju inte fallet i själva verket så har vi människor förvaltat små och stora förmögenheter i tusentals år och det finns i grund och botten inget skäl att faktiskt göra på något annat sätt än våra förfäder.

Det vanligaste sättet är säkerligen att skaffa sig en bostad eller använda sina tillgångar för att bygga ut sitt hus. Min farmor och farfar byggde sig ett litet hus i unga år och dom byggde ut sitt hus när familjen blev lite större så att sjärterummet skulle bli lika stort som hjärterummet. Andra har ägt sin skog eller åkermark.

Ett annat sätt att förvalta sin förmögenhet är givetvis att spara några mynt under huvudkudden, ett par silverbestick till julmiddagen eller graverade manchettknappar. Saker som behåller sitt värde över tiden likt en guldtacka.

Sedan finns ju också möjligheten att låna ut sina tillgångar mot ersättning. Man kan arrendera ut sin åker eller sätta in sina pengar på bankboken. När min farmor och Farfar byggde sig sitt hem så lånade dom 2000kr från den lokala sparbanken och betalade ränta så att bankens insättare i sin tur kunde få lite avkastning på sina insatta pengar. Med tiden så betalade farmor och Farfar av sitt lån och satte i sin tur in lite pengar på sparbanken så att nästa generation kunde låna en slant och bygga sitt hem som mina föräldrar gjorde för 30 år sedan. Den lokala självständiga sparbanken finns kvar där än idag.

Ett annat sätt att förvalta sin förmögenhet har givetvis varit att investera den i någon form av näringsverksamhet. Min farfar använde sin tid och köpta verktyg till att snickra hus åt andra, min morfar satsade pengar i kor, grisar, traktor av märket Ford och någon såmaskin och som kund i Jordbrukskassan sedan ”urminnes tider” så har han också haft andelar och aktier i den banken sedan så gick att göra. Andra i samma generation som mina mor och farföräldrar satsade i klädesbutiker som Erling Persson i hennes & Mauritz eller i mediciner som i Astra andra kanske ”hängde på” familjen Wallenberg. I företag har alltid behövs pengar, antingen ”egna” eller lånade och i alla tider sedan Hedenös har family, fools and friends stöttat, hjälpt till och spekulerat i affärer i vid mening.

Jag tror att vi idag har mycket att vinna på less is more. Det finns lärdomar i att man bör diversifiera sig mellan reala tillgångar (om det så bara är för att vara fastighetsägare med sig själv som hyresgäst likväl som en skogsfastighet), en slant sparat och buffert för sämre tider och kanske delägare i några få företag. I Grund och botten finns det inte skäl att komplicera det mer.

En annan lärdom är att man tar stora risker med sitt kapital om man bara har pengar på banken utlånade mot ränta eller har alla sina tillgångar i realtillgångar utan reserver eller bor i en hyresrätt med alla sina pengar investerade i aktier. Inflation, lönsamhet i näringslivet, realräntor och liknande tenderar som bekant att gå i otakt. Med en klok diversifiering är frågan om vi behöver tillväxtmarknadsfonder, guldbullx3 certifikat, super duperjätteavkastningskonstruerade hybridobligationen osv.

Aktiebolaget Ryska juridikfonden

En kväll denna vecka så var undertecknad inbjuden till en sk. Placerings/reklam -kväll där man som åhörare fick för sig presenterat ett antal olika företag som hade sina idéer om hur man kunde förvalta sina surt förvärvade pengar på ett så klokt som sätt som möjligt. Som ni säkert förstår så gick undertecknad inte dit för att i första få investeringsförslag utan givetvis för att det var gratis mat. En stor och god salamibeprydd chibatta serverades tillsammans med ett glas rödvin, vad mer kan man begära? Möjligtvis att stolarna inte var så bekväma.

Ett av företagen som var där och presenterade sig var Realfonder/Jibréus & Ölvestad Alternativa Investeringar AB ett bolag som säljer andelar i riskkapitalfonder som investerar i reala tillgångar. Två av deras ”fonder” presenterade sig, Realfond Ryssland och Realfond Skog. Dessa fonder är ju inte direkta fonder utan helt sonika riskkapitalfonder i form av aktiebolag där det finns en klausul som säger att bolaget skall upplösas inom X antal år. Aktieägarna avsäger sig inflytande (företaget styrs på riskkapitalmanér av ett managementbolag som tar ut en avgift från bolaget och en andel av realisationsvinsten när bolaget likvideras.

Först av allt så finns det många sympatiska inslag i dessa fonder dels är det trevligt att ”fonderna” tillgängliggör reala investeringar i små andelar för en allmänhet. Som småsparare är det inte helt enkelt att kasta upp miljontals kronor att köpa hyreshus, ett vindkraftverk, skogsegendomar, jordbruksmark och liknande. Fonderna medför att fler delar på insatserna mot att man i gengäld får betala förhållandevis hutlösa avgifter till försäljare och managementbolag. En annan sak som är trevligt är att realfonder verkar utan belåning dvs det finns ingen finansiell hävstång utan tillgångar köps kontant. Du som andelsägare ”äger” mao då en obelånad tillgång (såvida du inte har skulder själv). Gott så.

De närmast groteska avgifterna (2,5% courtage,+0,5%/0,8% förvaltningsavgift+20% av vinsten överstigande +15%/SSVX) i ”fonderna” borde givetvis förtjäna ett inlägg alena men idag så tar vi och skippar detta och uppmuntrar läsarna att tänka själv. Vi tar istället och skriver om företaget/fonden realfond ryssland.

Realfond Ryssland affärsidé är att köpa jordbruksmark utanför Moskva. Inte för att primärt driva jordbruk och odla havre utan för att driva en tillståndsprocess för att omklassificera marken till tomtmark för småhusbyggande och sedan sälja antingen villa/fritidstomter till allmänheten eller som ett projekt med färdiga tillstånd till ett byggbolag. Fonden/företaget hoppas på så sätt under en 3-4 års period uppnå en årlig avkastning om 40-50%. Ja du läste rätt, per år. Detta under förutsättning att dagens priser förblir intakta och att man lyckas med omklassificeringsprocessen på utsatt tid. Om man ser till riskerna så ligger dessa i dels att processen kan bli fördröjd, i värsta fall lyckas man inte alls och får sälja marken som jordbruksmark igen, man kanske inte får sålt sina tomter, tomtpriserna kanske rasar osv osv. God maximal potential om allt går fort men synnerligen gott om potentiella svarta svanar.

Upplägget sker i form av ett aktiebolag som enligt avtal skall likvideras inom några år. Allmänheten får lov att köpa B-aktier helt utan rösträtt (dock rätt till kapitalet givetvis) medan företaget styrs av ett managementbolag som löpande fakturerar bolaget enligt förutbestämda kostnader och en prestationsbaserad avgift vid avslut. Managementbolag satsar också egna pengar och består av ett antal individer som gjort detta förr (bla. IKEAs gamla marketableringsansvarig om jag förstod saken rätt) Snarlikt de flesta riskkapitalfonder men med mycket mindre insatser, i detta fall 55 000kr och riktat mot allmänheten.

Personligen har jag lite svårt att se på vilket sätt detta är en realinvestering?

Man köper i och för sig jordbruksmark men avkastningspotentialen ligger inte alls i någon realavkastning i form av skörd, timmer, hyra, levererad elkraft eller olja. Nej avkastningen ligger enligt mitt sätt och se på saken helt i juridiken, en juridikfond. Man investerar i förvaltarnas juridiska kompetens i den ryska halvkorrumperade administrationen att bedriva tillståndsärenden. Så varför inte byta namn till Aktiebolaget Ryska juridikfonden?

Undertecknad har inget som helst samröre med Realfonder och har inga pengar investerade i dessa företag