måndag 3 mars 2008

Mr. +400863%


Det amerikanska investeringsbolaget Berkshire Hatahaway har de senaste veckan presenterat år 2007 år resultat och också det mycket läsvärda brevet ”Letter to Shareholder” som är årets VD ord där VDn presenterar årets resultat, årets köp och också en djup insikt i hur ledningstrojkan (Warren Bufett och Charlie Munger) tänker om investeringar som gjorts och vad som komma skall.

Jag tror att majoriteten av bloggens läsare tidigare har hört talas om Warren Bufett och att han är en av historiens mest framgångsrika investerare och affärsmän. Warren Buffet är synnerligen mytomspunnen och välanalyserad men jag tänkte ändå ta tillfället i akt att denna vecka skriva några inlägg om Warren Buffet och hans bolag. Detta första inlägg skall jag översiktigt försöka beskriva Investeringsbolaget Berkshire Hatahaway.

Berkshire Hatahaway är ett bolag som de senaste 40 åren haft en synnerligen god utveckling då bolagets substansvärde sedan år 1965 har ökat med drygt 400 000% vilket medför att en investerad krona år 1965 har vuxit till högst avsevärda belopp idag. Med vår högt avkastande svenska börs kanske 21,1% i genomsnittsutveckling på BSH substansvärde över tiden sedan nuvarande ledning tog över kanske inte kan ses som enorm avkastning tom är det något under vad småspararen ”aktiestinsen” har lyckas prestera över tiden men sett i relation till den amerikanska börsen som bara nått upp till halva genomsnittsavkastningen och skillnaden mellan 10% per år och dryga 20% per år blir med tiden tämligen enorm.

Så vad är då Berkshire Hatahaway för något och hur fungerar företaget?
Berkshire Hatahaway är i grunden inget gammalt investmentbolag som Investor eller Industrivärden utan en textiltillverkare som Warren Bufett köpte aktier i början av 60-talet. Warren Bufett var redan då en aktad investerare som förvaltade pengar i ett ”partnership” ganska lika såsom Christer Gardell bedriver sina investeringar där privatpersoner och institutioner är låsta för ett visst antal år och där Buffet förvaltar deras pengar. Detta gamla ”partnership” är numera upplöst och pengarna är återförda till sina ägare.

Köpet av Berkshire Hatahaway baserades på att det i bolaget fanns mycket finansiella tillgångar sett i relation till priset på bolagets aktie samt en textilrörelse som tillsynes såldes gratis. Mao såg Warren Bufett chansen att köpa en krona för 20 öre plus en rörelse som skulle tjäna pengar. Investeringen i textilrörelsen blev inte speciellt lyckad då bolaget gjorde förluster utan Buffet som blev huvudägare fick tillsammans med den andra huvudägaren Charlie Munger som också inträdde i bolaget samtidigt som Buffet fick helt enkelt lägga ner rörelsen och sälja av alla tillgångar som hade med textil att göra. Kvar i bolaget blev då en hög med pengar kort och gått. Buffet valde då att lösa upp sitt ”partnership” och istället anställa sig själv som VD för Berkshire Hatahaway. Munger och Bufett började investera bolagets pengar i börsnotersde aktier som han gjort framgångsriks tidigare. Bland de första investeringarna som gjordes var i bolag som Washington Post och Bilförsäkringsbolaget GEICO. Några aktieutdelningar har inte skett från Berkshire Hatahaway med undantag av första året då Buffet blev huvudägare. Med tiden har investeringarna ökat i omfattning med såväl förvärv av stora aktieposter och dessutom flera helägda rörelser som skapar kassaflöde och möjligheter till nya investeringar. Med tiden och i takt med att Berkshire Hatahaway blivit ett allt större bolag har fokus förskjutits mot att istället för andelar av företag köpa upp hela företag. Aktieinvesteringar görs dock regelbundet och Bufett har själv sagt att det är betydligt bättre att äga delar av riktigt bra företag än äga hela mediokra företag.

Berkshire Hatahaway av idag är uppbyggt i några olika delar och företagets värde består av dels finansiella tillgångar som givetvis fluktuerar upp och ner i pris och dessutom 76 olika helägda företag som tjänar pengar och kassaflöde in i Berkshire Hatahaway. Vi tar de olika delarna av Berkshire Hatahaway en och en i taget.

Försäkringsdelen
Berkshire Hatahaway äger ett antal större försäkringsrörelser bland. GEICO som Berkshire Hatahaway började att köpa aktier i och när bolaget under en tid hade stora ekonomiska problem så köpte Bufett upp hela bolaget, en klockren långsiktig affär och dessutom gick han då i sin Läramästare Benjamin Grahams fotspår som också gjort sin bästa affär på GEICO aktier. GEICO är en av de större bil och motorcykelförsäkringsbolagen i USA. Bland andra försäkringsföretag inom Berkshire Hatahaway kan nämnas finns ex. GeneralRE som är ett återförsäkringsbolag och flertalet mindre försäkringsbolag.

Försäkringsbolag är av sin karaktären synnerligen riskfyllda då premieinbetalningarna skall täcka de försäkringsutbetalningar som uppstår. Vissa år när förlusterna är små tjänar försäkringsbolag mycket goda pengar och år när större katastrofer inträffar som ex. 11 September katastrofen 2001 och orkanen Cahtrine härjade i den amerikanska södern kan förlusterna för bolagen bli synnerligen kännbara. För att försäkringsbolag långsiktigt skall ha förmåga att hantera riskerna krävs att bolagen har stora reserver av finansiella tillgångar samt att försäkringsbolagen är duktiga på att bedöma risker. De finansiella tillgångar som försäkringsbolagen hanterar beskrivs av Warren Bufett som ”float” dvs finansiella tillgångar som kan förvaltas med gott resultat helt gratis utan ränteesättning till kunderna som egentligen är de som står för pengarna så länge premieinbetalningar täcker utbetalningar. Kombinationen av duktiga försäkringsbolag med goda ledningar och Bufetts mästerliga placeringar har varit enastående och över tiden har försäkringsdelen skapat ett nästintill konstant flöde av pengar in i Berkshire Hatahaway med undantag då av ”katastrofåret” 2001 då Berkshire Hatahaway å andra sidan fick täcka upp för bolagen då försäkringsersättningarna blev mycket stora. Observera att ”floaten” inte skall sammanblandas med Berkshire Hatahaways investeringar utan det handlar främst om en enorm obligationsportfölj i såväl amerikansk och utländsk valuta men även lite börsaktier. Försäkringsbolag lyser numera tyvärr med sin frånvaro på Stockholmsbörsen efter styckningen och sedermera uppköpet av Skandia men tittar vi på andra sidan Östersjön finns företaget Sampo som bla. äger försäkringsbolaget IF (gamla Skandia försäkringar) och där kombinationen av Försäkringar, ”float” och investeringar finns och där Nalle Wahlroos står vid rodret på bolaget.

Energi och infrastruktur
I Berkshire Hatahaway finns flertalet helägda ”utillies företag” dvs bolag som sysslar med saker som el och gas distrubition. Branscher som detta är ofta synnerligen reglerade och oligopolaktiga samtidigt som kombinationen av höga inträdesbarriärer och en försäljningsvara som sakta men säkert följer med inflationen upp oftast skapar god avkastning och kan ge stora utdelningar som växer med tiden när väl de stora investeringarna är gjorda. BSH största innehav inom denna sektor är Western utilities och MidAmerican Även dessa företag lyser med sin frånvaro på Stockholmsbörsen och här är nog ett företag som Fortum ett bra exempel på liknande företag.

Finansiella företag
Warren Bufett har synnerligen god insikt i den finansiella sektorn och han heläger flertalet finansiella företag och har dessutom stora aktieinnehav i bla. American Express som tillverkar kort och i Banken Wells Fargo. Senaste året har Bufett också köpt in sig Bank of America som är en av de allra största bankerna i USA. Välskötta finansiella företag med låga kreditförluster blir med tiden synnerligen lönsamma och ger bra avkastning på det investerade kapitalet som jag skrev om i ett inlägg häromdagen. Flera av Buffetts investeringar i denna sektor har kommit till i osäkra och turbulenta tider där företagen istället för vinster har förlorat pengar bla. så köpte Bufett in sig i Wells Fargo i samband med förra bolånekriserna i USA under slutet av 80-talet då banken stod på en mycket skör tråd och där Buffet stod för pengarna som åter kunde få banken att blomstra och idag verkar Wells fargo vara en av bankerna i USA som klarar sig hyffsat. Clayton Homes är det största helägda bolaget med anknytning till den finansiella sektorn .

Övriga helägda företag (Tillverkning, Serviceföretag och försäljning)
I Berkshire Hatahaway finns flertalet andra former av helägda företag allt från fastighetsmäklare, Juvelerare, Godistillverkare, Tegelstenstillverkare och numera också jätteföretaget Marmon Industries mm. Överlag inga direkt High-tec företag men väl företag som oftast tjänar bra med pengar i relation till investerade pengar och såldes ger Berkshire Hatahaway bra och förhoppningsvis ökande kassaflöde. Mer om detta i senare inlägg.

Investeringar
Warren Bufett torde för de allra flesta var känd som en synnerligen god aktieinvesterare och i Berkshire Hatahaway finns det förutom helägda företag också en synnerligen stor portfölj av aktier i stora välkända företag. Flera av företagen har varit mycket goda placeringar såväl på aktiekursen som stigit som på goda aktieutdelningar som också stigit med tiden. I aktieportföljen finns flertalet kända företag med starka varumärken bla. Coca-Cola, Proctor & Gamble, Wal-mart och American Express. Warren Buffet har beskrivit sin investeringsstil som en mix mellan Benjamin Graham och Philip Fisher. Båda två är tidigare omnämnda i var sitt inlägg på denna blogg. Graham var en ”valueinvestor” som sökte tillfällen då man kunde köpa aktier för understigande deras värde eller ”instrinsic value”. Det intressanta var såldes skillnaden mellan pris och värde och när sedan aktien värderades upp så skulle aktierna säljas. Philip Fisher var Grahams motsats och sökte istället företag som långsiktigt hade den bästa utvecklingsmöjligheterna och som långsiktigt gav bra avkastning utan att se allt för mycket på prislappen. Buffet har av detta gjort sin egen mix och han söker företag enligt senaste "Letter to shareholder" som han 1) förstår sig på, 2) långsiktigt har goda ekonomiska möjligheter 3) Starka skyddsmekanismer runt företaget t.ex. att företaget är den billiagaste producenten eller ett starkt välkänt globalt varumärke 4)Företag kan köpas till en bra prislapp

Vissa av investeringarna har helt klart varit av karaktären ”Graham” t.ex. Petrochina som Buffet nu sålt med en mycket stor reavinst och där försäljningspriset var 8-9 gånger högre än inköpspriset trots att man bara ägt aktien i 6-7 år, Bufett skrev till sin glädje att enbart reavinstskatten från denna aktieaffär kan försörja hela den amerikanska statsapparaten under 4 timmar. Andra investeringar har mer varit av karaktären ”Fisher” som när Buffet köpte in sig i Coca-Cola som kunde se dyrt ut värderingsmässigt men där Bufett såg stora möjligheter då företaget hade mycket goda tillväxtmöjligheter i kombination med att bolaget tjänade bra med pengar på kapitalet som bolaget hade till förfogande. Sedan dess har Coca-Cola aktie haft en bra utveckling i kombination med allt större aktieutdelningar med tiden och Bufett är som alltid mycket långsiktig.

Sedan kanske man bör nämna lite om Berkshire Hatahaways utdelningspolicy och den är mycket enkel och det är att inga pengar alls dels ut till aktieägarna utan alla företagens vinster och aktieinnehavens utdelningar stannar i Berkshire Hatahaway och med tanke på att Berkshire Hatahaway med tiden har avkastat 21% på det investerade kapitalet har detta hitintills varit mycket bra för aktieägarna. Inte heller har bolaget splittat sin aktie som nu efter 400000% uppgång kan ses som tämligen dyr prismässigt per aktie.

Men Buffet är idag ganska negativ och han erkänner att det blir i stort sett omöjligt för Berkshire Hatahaway att fortsätta avkasta så bra som man gjort i historien men man förhoppningvis inte kommer göra Aktieägarna besvikna.

Citat från Letter to Shareholder
Berkshire's past record can’t be duplicated or even approached. Our base of assets and earnings is now far too large for us to make outsized gains in the future. …Though we can’t come clos to duplicating the past, we will do our best to make sure the future is not disappointing

4 kommentarer:

  1. Det är värt att nämna att Warren Buffet löste upp sitt partnership inte i samband med att han började köpa Berkshire-aktier, utan senare när han tyckte börsen för tillfället var gravt övervärderad. Han skickade således ut ett brev till de som var med i partnershipet, sa att "I can't find any buys in this market", och VÄGRADE investera deras pengar - varpå han löste upp partnershippet. Detta gjordes under haussen precis innan kraschen i början av 70-talet.

    Jag har ännu inte hört en investerare, förutom Buffet, som vägrat investera sina partners pengar med motiveringen att han inte kan inte några köpvärda aktier. Detta är bara en av flera saker som tyder på hans enorma storhet.

    SvaraRadera
  2. Bara att instämma det är en enormt beundransvärd person både som människa och investerare.

    SvaraRadera
  3. Buffets kompis, den gamle fina Walter Schloss upploste sitt partnerskap 2002 eftersom han tyckte att aktier vad for dyra. Tillsammans med sin son Edwin drev han en deep value fond fran sin lagenhet i New York.

    Han jobbade samtidigt som buffet i Grahams bolag pa 50talet, och studerade ocksa kurser for Graham. Efter sina avgifter, 25% av vinsten over index som en hedgefond, genererade hans fond 16%i snitt under fem decennier. Det ar inte daligt...

    Buffet och Walter prats fortfarande vid pa telefon. Men Schloss har inte overgivit Dodds och Grahams larosatser. Han gillar bolag som handlas under eget kapital och ar utan skulder.

    #Riskminimeraren

    SvaraRadera
  4. Glomde att saga att intervjuer som jag last med Walter S. sa har han beskrivit hur han ofta kopte nagot som han tyckte uppfyllde hans kritierer. Sedan fick han se borskursen sjunka med 30% de kommande en till tva aren. Sedan fem ar ytterligare fram i tiden kunde aktien vara vard 4 eller 8 ggr hans inkopspris. Men ofta salde han langt innan aktien toppade - nar den hade natt ett rimligt varde. Det visar att tajming ar narmast omojligt. Om inte en kille som hallit pa med aktier ett halvt sekel, och som var en av 1900-talets superinvesterae enligt Buffet, kan veta nar nagot bottnar, eller nar nagot har natt en topp. Da kan vi nog avskriva mojligheten for oss andra. Och dessutom spelade det ingen storre roll, han fick mycket fin overavkastning anda.

    Walter blir 92 i Oktober och koper fortfarande billiga aktier for egen skull. Och de kommande aren lar han nog hitta fler av dessa...

    #Riskminimeraren

    SvaraRadera

MediaCreeper