måndag 30 november 2009
Inlägg nummer 500
Såg precis att detta inlägg blir mitt 500:e inlägg på denna blogg. En i alla fall i mitt fall respektabel siffra. Hur skall man nu fira detta?
Lär dig läsa genom tidningsnotiserna
Jag tillhör de individer som anser att det som investerare är betydligt mer relevant att läsa olika företags rapporter och redovisningar än vad det är intressant att läsa notiser och rubriker i affärspressen. Det är nog få som blivit rika på att investera efter den dagsaktuella uppfattningen i Dagens Industri.
Redovisning är svårt, eller närmare bestämt är det min personliga uppfattning att det är så. Självklart är en del av förklaringen att jag inte är någon företagsekonom utbildad på Handels utan i själva verket är jag novis eller amatör. Dock så får man ju per automatik någon form av grundläggande kunskaper enbart genom att år efter år läsa rapporter och redovisningar.
Det första man bör lära sig är att redovisning inte är en fullständigt exakt vetenskap. I själv verket är det dock så att redovisningen skall med betryggande säkerhet ge en god bil över företagets ekonomiska ställning och resultat. Betänk här att denna ekonomiska ställning inte enbart är till för att berätta för aktieägarna hur duktig man varit utan också, för företagets banker för skatteverk osv.
Det finns en hel del ”snabbtjänster” idag där man snabbt och lätt kan gå in och se över ett företags redovisade vinst per aktie, eget kapital per aktie och tom historik över många av dessa siffror. Jag slår gärna ett slag för den föredömliga hemsidan www.borsdata.se t.ex. där man kan hitta mycket information väldigt enkelt även om det gäller att sila en del av det som står där.
Problemet är att redovisningen i många fall för aktieägare (och för den delen för obligationsägare också) kanske inte riktigt speglar utvecklingen i ett företag eller att det är mycket saker som påverkat resultat men som kanske inte direkt är något som speglar framtiden. Ett lysande exempel är ju fastighetsbolag. Ett fastighetsbolag tjänar sina pengar på att hyra ut fastigheter och för hyran betala räntor, fastighetsdrifts osv. Det som blir över är det som en lekman skulle säga är ”vinsten”. ”Vinsten” kan man ju sedan använda för att amortera på lånen, man kan hålla kvar dom i bolaget och använda dom för en expansion eller så kan man dela ut pengarna till sina ägare. Dock i ett fastighetsbolag så utgör värdet på själva fastigheterna en stor summa, inte minst i relation ”vinsten”. I det fallet utgör värderingen av fastigheterna ett betydande osäkerhetsmoment i redovisningen.
Man kan jämföra med en privatperson som kanske räknar med att det exempelvis kostar 9000kr i månaden att drifta runt ett ett hus med 1 Mkr i lån. Samtidigt om det skulle vara så att huset faller 10% i pris så innebär detta kanske 150 000kr i ”kostnad” att äga huset då blir det dyrt. Men så länge man inte byter bostad så är detta något som inte direkt påverkar det månatliga flödet. Även omvänt om huset stiger i pris så medför ju detta vinster, en del har väl tom haft större ”vinster” än lönen man haft under de senaste 10 åren i storstadsområden.
Även industriföretag kan ha många punkter i redovisningen som kan göra det mycket svårt att se den bakomliggande lönsamheten och ekonomiska ställning. Det kan vara att man redovisat vinster till följd av att sälja någon del av företaget, kanske engångsförluster till följd av att man skrivit ned värdet på ett dotterbolag, men det kan också vara att just en del av företaget gör stor förluster men företaget i övrigt är synnerligen välordnat. En försäljning eller nedläggning osv. av just denna del kan helt förändra företaget möjligheter till uthållig lönsamhet och det där p/e talet man studerade visade sig inte alls vara korrekt. Ibland kan det också vara stora skillnader mellan kassaflödet och vinsten
Så även det är klokt att ta del av nyckeltal och snabböversikter så bör man ”läsa igenom” resultatet genom att studera företagets egen redovisning, om just detta resultat är företagets potential eller genomsnittliga lönsamhet.
Redovisning är svårt, eller närmare bestämt är det min personliga uppfattning att det är så. Självklart är en del av förklaringen att jag inte är någon företagsekonom utbildad på Handels utan i själva verket är jag novis eller amatör. Dock så får man ju per automatik någon form av grundläggande kunskaper enbart genom att år efter år läsa rapporter och redovisningar.
Det första man bör lära sig är att redovisning inte är en fullständigt exakt vetenskap. I själv verket är det dock så att redovisningen skall med betryggande säkerhet ge en god bil över företagets ekonomiska ställning och resultat. Betänk här att denna ekonomiska ställning inte enbart är till för att berätta för aktieägarna hur duktig man varit utan också, för företagets banker för skatteverk osv.
Det finns en hel del ”snabbtjänster” idag där man snabbt och lätt kan gå in och se över ett företags redovisade vinst per aktie, eget kapital per aktie och tom historik över många av dessa siffror. Jag slår gärna ett slag för den föredömliga hemsidan www.borsdata.se t.ex. där man kan hitta mycket information väldigt enkelt även om det gäller att sila en del av det som står där.
Problemet är att redovisningen i många fall för aktieägare (och för den delen för obligationsägare också) kanske inte riktigt speglar utvecklingen i ett företag eller att det är mycket saker som påverkat resultat men som kanske inte direkt är något som speglar framtiden. Ett lysande exempel är ju fastighetsbolag. Ett fastighetsbolag tjänar sina pengar på att hyra ut fastigheter och för hyran betala räntor, fastighetsdrifts osv. Det som blir över är det som en lekman skulle säga är ”vinsten”. ”Vinsten” kan man ju sedan använda för att amortera på lånen, man kan hålla kvar dom i bolaget och använda dom för en expansion eller så kan man dela ut pengarna till sina ägare. Dock i ett fastighetsbolag så utgör värdet på själva fastigheterna en stor summa, inte minst i relation ”vinsten”. I det fallet utgör värderingen av fastigheterna ett betydande osäkerhetsmoment i redovisningen.
Man kan jämföra med en privatperson som kanske räknar med att det exempelvis kostar 9000kr i månaden att drifta runt ett ett hus med 1 Mkr i lån. Samtidigt om det skulle vara så att huset faller 10% i pris så innebär detta kanske 150 000kr i ”kostnad” att äga huset då blir det dyrt. Men så länge man inte byter bostad så är detta något som inte direkt påverkar det månatliga flödet. Även omvänt om huset stiger i pris så medför ju detta vinster, en del har väl tom haft större ”vinster” än lönen man haft under de senaste 10 åren i storstadsområden.
Även industriföretag kan ha många punkter i redovisningen som kan göra det mycket svårt att se den bakomliggande lönsamheten och ekonomiska ställning. Det kan vara att man redovisat vinster till följd av att sälja någon del av företaget, kanske engångsförluster till följd av att man skrivit ned värdet på ett dotterbolag, men det kan också vara att just en del av företaget gör stor förluster men företaget i övrigt är synnerligen välordnat. En försäljning eller nedläggning osv. av just denna del kan helt förändra företaget möjligheter till uthållig lönsamhet och det där p/e talet man studerade visade sig inte alls vara korrekt. Ibland kan det också vara stora skillnader mellan kassaflödet och vinsten
Så även det är klokt att ta del av nyckeltal och snabböversikter så bör man ”läsa igenom” resultatet genom att studera företagets egen redovisning, om just detta resultat är företagets potential eller genomsnittliga lönsamhet.
torsdag 26 november 2009
Vem lyssnar du på?
Ensam är bäste dräng heter det och en god investerare litar och lyssnar främst på sig själv. Samtidigt så är det helt klart berikande att ha någon att lyssna till, läsa om eller prata med. Jag tror definitivt att de allra flesta för att inte säga alla utvecklas genom att lyssna på vad andra människor har att berätta om sina erfarenheter, kunskaper och upplevelser. Även när det gäller investeringar och ekonomi.
Att ha Warren Buffett, Mats Qviberg, Stefan Persson eller Fredrik Lundberg till middagsbordet tror jag många av denna bloggens läsare skulle tycka vore synnerligen intressant och lärorikt. Samtidigt är det också på det sättet att även många andra som inte till vardags är en synnerligen duktig investerare eller superentreprenör många gånger har många intressanta saker att berätta. Vi är ju alla t.ex. kunder i många av de bolag som är noterade på stockholmsbörsen därav många te.x. har en uppfattning om hur bra kundtjänst Tele2 har i relation till Telia. Eller någon av dina vänner som in i minst detalj kan berätta för dig hur en gruvbrytningsmaskin fungerar, kanske någon som har unik insikt i hur hyresavtal förhandlas fram, hur orderstocken på det där byggföretaget ser ut, varför en Scanialastbil är bättre än en Volvodito, hur direkt dåliga produkter ett konsultföretag levererar osv. Sådana saker är synnerligen värda att prata om över en kopp kaffe eller en öl. Men givetvis också argumentera om Securitas är billiga eller dyra idag. Kort sagt det är otroligt berikande att lyssna och givetvis i viss mån prata själv (till skillnad mot min egen benägenhet att gärna prata mycket..)
Tyvärr så tror jag att många väljer att lyssna på och prata med många som tycker precis likadant som en själv. Man har gärna vänner med samma åsikter, politiska uppfattningar, privatekonomiskt ställning, bakgrund, barn i samma ålder osv. Jag kan tänka mig att gruppen svenska fondförvaltare som förvaltar t.ex. en Sverigefond så är jag övertygad om att de allra flesta bor inom en radie om 10 mil från Stureplan, dom har en likartade bakgrunder, dom tjänar hyffsat lika, initervjuas av samma journalister , springer på samma Affärsvärldenfestligheter, dom träffar säkerligen varandra lite då och då och delar en kopp kaffe och har ganska likartade preferensen när det gäller kläder. Sannolikheten att dom i sin förvaltning köper samma aktier och har ungefär samma uppfattning om Sandviks och Volvos skulder, om Sverker Martin-Löf är en god Orförande eller inte torde vara ganska stor eller?
Så när det gäller investeringar, vem lyssnar du på? Vem litar du på? Och inte minst varför skall någon annan lyssna på dig?
Att ha Warren Buffett, Mats Qviberg, Stefan Persson eller Fredrik Lundberg till middagsbordet tror jag många av denna bloggens läsare skulle tycka vore synnerligen intressant och lärorikt. Samtidigt är det också på det sättet att även många andra som inte till vardags är en synnerligen duktig investerare eller superentreprenör många gånger har många intressanta saker att berätta. Vi är ju alla t.ex. kunder i många av de bolag som är noterade på stockholmsbörsen därav många te.x. har en uppfattning om hur bra kundtjänst Tele2 har i relation till Telia. Eller någon av dina vänner som in i minst detalj kan berätta för dig hur en gruvbrytningsmaskin fungerar, kanske någon som har unik insikt i hur hyresavtal förhandlas fram, hur orderstocken på det där byggföretaget ser ut, varför en Scanialastbil är bättre än en Volvodito, hur direkt dåliga produkter ett konsultföretag levererar osv. Sådana saker är synnerligen värda att prata om över en kopp kaffe eller en öl. Men givetvis också argumentera om Securitas är billiga eller dyra idag. Kort sagt det är otroligt berikande att lyssna och givetvis i viss mån prata själv (till skillnad mot min egen benägenhet att gärna prata mycket..)
Tyvärr så tror jag att många väljer att lyssna på och prata med många som tycker precis likadant som en själv. Man har gärna vänner med samma åsikter, politiska uppfattningar, privatekonomiskt ställning, bakgrund, barn i samma ålder osv. Jag kan tänka mig att gruppen svenska fondförvaltare som förvaltar t.ex. en Sverigefond så är jag övertygad om att de allra flesta bor inom en radie om 10 mil från Stureplan, dom har en likartade bakgrunder, dom tjänar hyffsat lika, initervjuas av samma journalister , springer på samma Affärsvärldenfestligheter, dom träffar säkerligen varandra lite då och då och delar en kopp kaffe och har ganska likartade preferensen när det gäller kläder. Sannolikheten att dom i sin förvaltning köper samma aktier och har ungefär samma uppfattning om Sandviks och Volvos skulder, om Sverker Martin-Löf är en god Orförande eller inte torde vara ganska stor eller?
Så när det gäller investeringar, vem lyssnar du på? Vem litar du på? Och inte minst varför skall någon annan lyssna på dig?
onsdag 25 november 2009
Är du en Zlatan eller Håkan Mild?
För ett tag sedan så läste jag en tidningskrönika av finansmatadoren Mats, han som är antingen helan eller halvan eller vad det nu var i HQ sfären. I denna artikel så skrev Qviberg att en av hans investeringsidoler inte är Warren Buffett eller någon annan supermiljardär utan istället alla vår fotbollshjälte, Zlatan, grabben från Rosengård.
Och varför då Zlatan kan man fråga sig?
Enkelt, Zlatan är en mästare att bara springa på de bollar som är värda att springa på. Kan man inte göra mål så är det inte värt att ödsla någon kraft på just den bollen efter en initial bedömning och Zlatan vet att det kommer en annan boll igen, i framtiden. Precis så tycker Mats att vi skall agera som investerare också, lägg all kraft på de fåtal investeringsmöjligheter som ibland dyker upp och strunta i resten, låt andra springa sig trötta på andra bollar.
Den raka motsatsen till Zlatan kan jag tänka mig är en av mina gamla favorit fotbollsselare, Håkan Mild. Ja ni vet Håkan som knappt kunde slå en boll (givetvis grovt överdrivet för att nu vara lite spetsfundig i just detta blogginlägg) men jäklar vad han kunde springa, från försvar till anfall, från anfall till försvar från den ena hörflaggan till den andra. Sprang både på omöjliga och möjliga bollar, jämt, hela tiden.
Håkan kanske inte är den mest kompletta fotbollsstjärnan detta landet skådat samtidigt så hade Håkan Mild en synnerligen viktig förmåga som också gör sig gällande även när det gäller investeringar och sparande, en fantastisk uthållighet.
Det tar lång tid innan en skog blir fullvuxen även om man planterar de rätta träden.
Och varför då Zlatan kan man fråga sig?
Enkelt, Zlatan är en mästare att bara springa på de bollar som är värda att springa på. Kan man inte göra mål så är det inte värt att ödsla någon kraft på just den bollen efter en initial bedömning och Zlatan vet att det kommer en annan boll igen, i framtiden. Precis så tycker Mats att vi skall agera som investerare också, lägg all kraft på de fåtal investeringsmöjligheter som ibland dyker upp och strunta i resten, låt andra springa sig trötta på andra bollar.
Den raka motsatsen till Zlatan kan jag tänka mig är en av mina gamla favorit fotbollsselare, Håkan Mild. Ja ni vet Håkan som knappt kunde slå en boll (givetvis grovt överdrivet för att nu vara lite spetsfundig i just detta blogginlägg) men jäklar vad han kunde springa, från försvar till anfall, från anfall till försvar från den ena hörflaggan till den andra. Sprang både på omöjliga och möjliga bollar, jämt, hela tiden.
Håkan kanske inte är den mest kompletta fotbollsstjärnan detta landet skådat samtidigt så hade Håkan Mild en synnerligen viktig förmåga som också gör sig gällande även när det gäller investeringar och sparande, en fantastisk uthållighet.
Det tar lång tid innan en skog blir fullvuxen även om man planterar de rätta träden.
tisdag 24 november 2009
Dessa utdelningar...
Bloggaren med den stora förkärleken för utdelningar och det lite kryptiska namnet 40procent20år skrev häromdagen en bloggpost om utdelningar från investmentbolag år 2010 där han/hon nog likt mig drar slutsatsen att många investmentbolag kommer sänka utdelningen till våren, kanske inte helt förvånande.
Samtidigt så läste jag också i bloggen med det ännu mer suspekta namnet Zedsdead där han/hon publicerar en lista från Nordea över deras prognoser om kommande utdelningar. För egen del som kund i årets Bank, Handelsbanken så får man faktiskt varje vecka en pdf över bla. deras prognoser på utdelningar från de aktier som bankens analytiker hårdbevakar med köp och säljråd som i den bästa amerikanska actionfilmen. Man kan dra slutsatsen att det skiljer sig lite vilka prognoser respektive bank har på vårens utdelningar i olika bolag men båda banker tror i många fall på rejäla utdelningssänkningar till våren. Vilket då drabbar investmentbolagens egna utdelningar med ett års fördröjning.
Men för att göra denna bloggpost lite mer spännande så jag tog helt sonika ZedsDead Nordea utdelningsprognoser och matade in i excelfilen över Investmentbolaget Industrivärdens aktuella börsportfölj. Sedan tillämpar vi de skatteregler som Industrivärden har med schblonskatt bla., samt lägger till räntan på det 10,6Mdr stora lån som Industrivärden har, bolagets förvaltningskostnader osv.
Vad som då framkommer är prognosen på den utdelning som Industrivärden förväntas ge ut våren 2011 baserat på nuvarande portfölj, belåning, förvaltningskostnader samt Nordeas utdelningsprognoser. Givetvis med stor osäkerhet.
Men innan vi pratar 2011 så bör man alltså ha koll på våren 2010 för att förstå utdelningen 2011 från investmentbolag som jag skrev ovan. Industrivärden kommer våren 2010 ta emot utdelningar på 1235 Mkr, men man kommer tvingas betala en ränta om 466mkr, ha förvaltningskostnader på 80Mkr och en schablonskattekostnad på 72 Mkr allt annat lika mot idag. Totalt sett så resulterar dessa kryptiska siffror till att bolaget förväntas till sina egna aktieägare dela ut 761Mkr våren 2011per aktie blir det 1,97kr, en summa som är rejält mindre än den som Industrivärden kommer dela ut våren 2010 då utdelningen kommer hamna omkring 3,5kr +/- någon 25 öring. Betänk också att Nordeas prognoser är att både SSAB och Sandvik ger utdelning, gör dom inte det blir det inte ens 1,50kr. En prognosdirektavkastning 2010 om ca. 4,2% och 2011 omkring 2,38% mao på dagens kurs på C-aktien. Om Industrivärdens styrelse sedan tror på utdelningshöjningar i portföljbolagen 2011 så kan det nog dock vara så att man delar ut lite extra våren 2011 för att på så sätt bygga upp en skatteavdrag.
Vore man analytiker till vardags så borde man väl både få bonus och ta en öl på stureplan efter så många siffror eller?
Samtidigt så läste jag också i bloggen med det ännu mer suspekta namnet Zedsdead där han/hon publicerar en lista från Nordea över deras prognoser om kommande utdelningar. För egen del som kund i årets Bank, Handelsbanken så får man faktiskt varje vecka en pdf över bla. deras prognoser på utdelningar från de aktier som bankens analytiker hårdbevakar med köp och säljråd som i den bästa amerikanska actionfilmen. Man kan dra slutsatsen att det skiljer sig lite vilka prognoser respektive bank har på vårens utdelningar i olika bolag men båda banker tror i många fall på rejäla utdelningssänkningar till våren. Vilket då drabbar investmentbolagens egna utdelningar med ett års fördröjning.
Men för att göra denna bloggpost lite mer spännande så jag tog helt sonika ZedsDead Nordea utdelningsprognoser och matade in i excelfilen över Investmentbolaget Industrivärdens aktuella börsportfölj. Sedan tillämpar vi de skatteregler som Industrivärden har med schblonskatt bla., samt lägger till räntan på det 10,6Mdr stora lån som Industrivärden har, bolagets förvaltningskostnader osv.
Vad som då framkommer är prognosen på den utdelning som Industrivärden förväntas ge ut våren 2011 baserat på nuvarande portfölj, belåning, förvaltningskostnader samt Nordeas utdelningsprognoser. Givetvis med stor osäkerhet.
Men innan vi pratar 2011 så bör man alltså ha koll på våren 2010 för att förstå utdelningen 2011 från investmentbolag som jag skrev ovan. Industrivärden kommer våren 2010 ta emot utdelningar på 1235 Mkr, men man kommer tvingas betala en ränta om 466mkr, ha förvaltningskostnader på 80Mkr och en schablonskattekostnad på 72 Mkr allt annat lika mot idag. Totalt sett så resulterar dessa kryptiska siffror till att bolaget förväntas till sina egna aktieägare dela ut 761Mkr våren 2011per aktie blir det 1,97kr, en summa som är rejält mindre än den som Industrivärden kommer dela ut våren 2010 då utdelningen kommer hamna omkring 3,5kr +/- någon 25 öring. Betänk också att Nordeas prognoser är att både SSAB och Sandvik ger utdelning, gör dom inte det blir det inte ens 1,50kr. En prognosdirektavkastning 2010 om ca. 4,2% och 2011 omkring 2,38% mao på dagens kurs på C-aktien. Om Industrivärdens styrelse sedan tror på utdelningshöjningar i portföljbolagen 2011 så kan det nog dock vara så att man delar ut lite extra våren 2011 för att på så sätt bygga upp en skatteavdrag.
Vore man analytiker till vardags så borde man väl både få bonus och ta en öl på stureplan efter så många siffror eller?
Kan man i en blogg påverka?
Vi har i Sverige mycket att vara stolta över. I ett internationellt perspektiv är många saker mycket väl fungerande i detta land med de fantastiska årstiderna. Vi har goda demokratiskta processer i vårt land, vi har t.ex. en utmärkt offentlighetsprincip, myndigheter som överlag är välskötta och kostnadseffektiva, liten korruption och dessutom ett av de länder i världen där medborgarna är mest benägna att betala räkningarna vi får hem i brevlådan (vilket för övrigt är en siffra som kredithanteringsbolaget Intrum Justitia följer upp årligen).
Självfallet slår vi oss svenskar för bröstet också i många områden där vi kanske inte är direkt världsbäst exempelvis så är kunskaperna i mattematik bland högstadielelever inte direkt top of the line och det är procentuellt fler polacker än svenskar som har fjärrvärme i sina bostäder. Men det är inte detta jag tänkte skriva om utan den allra första paragrafen i den svenska regeringsformen, ”all offentlig makt utgår från folket”
Jag fick en kommentar i mitt kritiska inlägg om Allemanskonto/spardepå att jag borde skicka detta till de som idag är de som är sekreterare i sparskatteutredningen och föra fram mina synpunkter. Jag är nog benägen att hålla med, att sitta och ”gnälla” i en inte direkt enormt trafikerad blogg är väl kanske inte det mest produktiva som man kan göra här i världen om man vill påverka och göra sin röst hörd. Så i söndags kväll gjorde jag som kommentatoren sa, tog mig en eller två minuter av mitt liv och mailade över mitt ”alternativa förslag” hur jag tycker skulle kunna förändra en del av den minst sagt krångliga beskattning som idag finns på värdepapper som ett underlag till den kloke statssekreteraren Ingemar Hansson som nu leder sparskatteutredningen.
Ingemar hälsar och tackar idag för de synpunkter som inkommit och tar med dessa i det fortsatta utredningsarbetet och i självfallet i den svenska offentlighetsprincipens anda diariefört dessa synpunkter som inkommen allmän handling denna gång med diarienummer Fi 2009/7429.
Vad har du gjort för den svenska demokratin idag?
Självfallet slår vi oss svenskar för bröstet också i många områden där vi kanske inte är direkt världsbäst exempelvis så är kunskaperna i mattematik bland högstadielelever inte direkt top of the line och det är procentuellt fler polacker än svenskar som har fjärrvärme i sina bostäder. Men det är inte detta jag tänkte skriva om utan den allra första paragrafen i den svenska regeringsformen, ”all offentlig makt utgår från folket”
Jag fick en kommentar i mitt kritiska inlägg om Allemanskonto/spardepå att jag borde skicka detta till de som idag är de som är sekreterare i sparskatteutredningen och föra fram mina synpunkter. Jag är nog benägen att hålla med, att sitta och ”gnälla” i en inte direkt enormt trafikerad blogg är väl kanske inte det mest produktiva som man kan göra här i världen om man vill påverka och göra sin röst hörd. Så i söndags kväll gjorde jag som kommentatoren sa, tog mig en eller två minuter av mitt liv och mailade över mitt ”alternativa förslag” hur jag tycker skulle kunna förändra en del av den minst sagt krångliga beskattning som idag finns på värdepapper som ett underlag till den kloke statssekreteraren Ingemar Hansson som nu leder sparskatteutredningen.
Ingemar hälsar och tackar idag för de synpunkter som inkommit och tar med dessa i det fortsatta utredningsarbetet och i självfallet i den svenska offentlighetsprincipens anda diariefört dessa synpunkter som inkommen allmän handling denna gång med diarienummer Fi 2009/7429.
Vad har du gjort för den svenska demokratin idag?
måndag 23 november 2009
Vem har du kontrakt med?
Den eminente bloggaren Cornucopia skrev häromdagen ett inlägg om Tv-spelsbörserna som tål att highlightas bland andra. Ämnet som berördes är de CFD mäklare som nu poppar upp som svampar ur jorden och med tanke på all reklam man ser i media för CFD mäklare så är det uppenbarligen en del tillväxt i branschen och en hel del svenskar lär idag säkerligen investera i CFDs. CFD eller contract for difference är en form av ”värdepapper” där du och din bank sinsemellan har ett kontrakt om att du kan ta del av prisutveckling på en viss investeringsvara. Banken eller fondkommisionärsfirma bygger sedan upp en hel handelsplats av CFD kontrakt som går att säja och köpa i realtid, allt från guld, kaffebönor till kursen på ericssonaktien går att handla i någon snygg och trevlig webbapplikation som har ganska stora likheter med senaste utgåvorna av tvspel kan jag tänka mig. Någon kanske har sett tv reklam med mannen som jublar över en tradingvinst och råkar sätta på stereon.
När det gäller CFD finns det ingen underliggande tillgång som säkerhet för kontraktet och kontraktet går heller inte att handla över någon börs eller hos någon annan börsmäklare. Utan CFD gäller enbart mellan dig och banken, du kan inte ens ge CFD kontraktet till dina barn.
Bankerna som erbjuder tjänsten brukar sedan låta hugade spekulanter handla utan courtage och enbart med spread dvs att det kostar lite mer att köpa än att sälja. Genom att banken är garant för hela systemet så handlar banken på båda sidor av spreaden och tar mellanskillnaden i egen plånbok. För att det skall bli lite mer roligt och svängigt i handeln så har man normalt sett också en inbyggd belåning i CFD kontrakten t.ex. man tror att guld skall öka i pris så kan man t.e. köpa ”guld” (i form av guld-CFDn) för kanske 1 Mkr men enbart betala 30 000kr eller något. Vilket givetvis blir en rejäl hävstång där det egna kapitalet kan öka rejält i värde men också i stort sett bli värdelöst om det vill sig illa. CFD-banken tar givetvis också ut en finansieringränta på att tillhanda hålla denna inbyggda belåning av främmande kapital och banken tjänar således räntepengar på utlåning som vilken bank som helst.
CFD är enlig mig ingen annat än en avancerad form av tv-spel. Självfallet går det som spekulant och duktig trader att tjäna pengar på CFD handel det betvivlar jag inte men samtidigt så har man oddsen betänkligt emot sig, frånvaro av courtage till trots. Har man rätt uppfattning om prisutvecklingen på en viss tillgång samt god tajming så går det tom att tjäna stora pengar men risken för bakslag är stor.
Ett stort problem uppkommer helt klart i de situationer den bakomliggande Tv-spelsaktören/banken kanske inte är så stabil och stadd i kassan utan kan tänkas hamna på obestånd, mäklaren IGM anser detta dock vara osannolikt i sina depåvillkor så et kanske man skall bortse från. Vad som då i denna osannolika händelse händer med dina ”värdepapper” återstår att se. Många CFD mäklare såsom IGM Markets mfl har sin hemvist på de brittiska öarna och det skydd som du som investerare då hamnar under (enligt mäklarens information på webben) är det brittiska investerarskyddet och detta skydd tillhanda håller då ett maximalt skydd om 48000pund (under vissa förutsättningar). Hur och är du kan tänkas få ut dina pengar står skrivit i stjärnorna eller i brittisk terrorlagstiftning vilket Kapupthing bank fick kännas av. Lika så kan det bli problem för dina efterlevande om du själv oväntat skulle knacka på Sankte Pers pärleport då CFD kontrakten gäller mellan dig och banken, ingen annan.
Nej mitt råd för dig som till äventyrs inte är tv-spelsmissbrukare är att avstå från CFDs, även om du är en aktiv trader, har en förkärlek för prisutvecklingen på kaffebönor och guldtackor. Vill du köpa dessa tillgångar rekommenderas med varm hand antingen terminsinvesteringar (vilka om du inte säljer terminen innebär att någon levererar oljetunnan, guldet eller kaffebönorna) alternativt att du investerar i en börshandlad fond innehållande terminskontrakt. Tänk dock på att råvaruinvesteringar handlar om prisförändringar och inte ger någon återkommande avkastning i form av ränteintäkter eller direktavkastning.
När det gäller CFD finns det ingen underliggande tillgång som säkerhet för kontraktet och kontraktet går heller inte att handla över någon börs eller hos någon annan börsmäklare. Utan CFD gäller enbart mellan dig och banken, du kan inte ens ge CFD kontraktet till dina barn.
Bankerna som erbjuder tjänsten brukar sedan låta hugade spekulanter handla utan courtage och enbart med spread dvs att det kostar lite mer att köpa än att sälja. Genom att banken är garant för hela systemet så handlar banken på båda sidor av spreaden och tar mellanskillnaden i egen plånbok. För att det skall bli lite mer roligt och svängigt i handeln så har man normalt sett också en inbyggd belåning i CFD kontrakten t.ex. man tror att guld skall öka i pris så kan man t.e. köpa ”guld” (i form av guld-CFDn) för kanske 1 Mkr men enbart betala 30 000kr eller något. Vilket givetvis blir en rejäl hävstång där det egna kapitalet kan öka rejält i värde men också i stort sett bli värdelöst om det vill sig illa. CFD-banken tar givetvis också ut en finansieringränta på att tillhanda hålla denna inbyggda belåning av främmande kapital och banken tjänar således räntepengar på utlåning som vilken bank som helst.
CFD är enlig mig ingen annat än en avancerad form av tv-spel. Självfallet går det som spekulant och duktig trader att tjäna pengar på CFD handel det betvivlar jag inte men samtidigt så har man oddsen betänkligt emot sig, frånvaro av courtage till trots. Har man rätt uppfattning om prisutvecklingen på en viss tillgång samt god tajming så går det tom att tjäna stora pengar men risken för bakslag är stor.
Ett stort problem uppkommer helt klart i de situationer den bakomliggande Tv-spelsaktören/banken kanske inte är så stabil och stadd i kassan utan kan tänkas hamna på obestånd, mäklaren IGM anser detta dock vara osannolikt i sina depåvillkor så et kanske man skall bortse från. Vad som då i denna osannolika händelse händer med dina ”värdepapper” återstår att se. Många CFD mäklare såsom IGM Markets mfl har sin hemvist på de brittiska öarna och det skydd som du som investerare då hamnar under (enligt mäklarens information på webben) är det brittiska investerarskyddet och detta skydd tillhanda håller då ett maximalt skydd om 48000pund (under vissa förutsättningar). Hur och är du kan tänkas få ut dina pengar står skrivit i stjärnorna eller i brittisk terrorlagstiftning vilket Kapupthing bank fick kännas av. Lika så kan det bli problem för dina efterlevande om du själv oväntat skulle knacka på Sankte Pers pärleport då CFD kontrakten gäller mellan dig och banken, ingen annan.
Nej mitt råd för dig som till äventyrs inte är tv-spelsmissbrukare är att avstå från CFDs, även om du är en aktiv trader, har en förkärlek för prisutvecklingen på kaffebönor och guldtackor. Vill du köpa dessa tillgångar rekommenderas med varm hand antingen terminsinvesteringar (vilka om du inte säljer terminen innebär att någon levererar oljetunnan, guldet eller kaffebönorna) alternativt att du investerar i en börshandlad fond innehållande terminskontrakt. Tänk dock på att råvaruinvesteringar handlar om prisförändringar och inte ger någon återkommande avkastning i form av ränteintäkter eller direktavkastning.
fredag 20 november 2009
Varför är folk inte ute i naturen?
Själv så är jag ”friluftsnörd” och allmänt skogstokig skall erkännas. Uppvuxen i ett litet samhälle över 50 mil bort från Stureplan vid skogskanten några hundra meter från en sjö, inskolad av föräldrar i mulleverksamhet, scouting, orientering och skidor. Sedan utbildad jägarsoldat med kortvågsradio och tung ryggsäck i det militära, klättrat berg på över 4000m, paddlar kajak och åker långfärdsskridskor…. så det har liksom blivit några timmar utomhus i både regn och solsken så att säga.
Dagens Industri av alla tidningar skrev igår en kort artikel att det idag enligt Sveriges Lantbruksuniversitet är över hälften av alla svenskar som ALDRIG besöker ger sig ut i ”skog och mark” (vad denna definition nu innebär). För egen del anser jag detta skrämmande att så många svenskar faktiskt inte besöker något annat än asfalterade gator, Nautilusgym, tunnelbanesitsar, snyggt designade Zara-butiker och seven-eleven korvkioskar. Jag får det liksom inte att gå ihop med dagens ökade intresse för klimat, naturskydd och inte minst folkhälsa. Någonstans blev det fel.
Eller är det liksom tidens melodi att man skall besöka våra svenska nationalparker genom Tv-inspelningar och youtubefilmer? Att stilla sitt miljösamvete genom att köpa någon liten ekologisk syltburk på Ica istället för att själv plocka bär? Att skriva inlägg på facebook om hur gulligt det är med rävar utan att själv någonsin sett en räv?
Samtidigt skapar denna okunskap om 95% av Sveriges yta ett ökat mått av kommersialisering/företagsideér på ”landsbygden” då denna nog torde bli ganska exklusiv att vistas i med tiden och tyvärr så börjar det dyka upp allt mer hot mot vår allemansrätt och snart får vi väl se betalautomater vid den lilla skogssjön med texten, ”nakenbad 10kr, betala med mastercard eller iPhone”.
Eller kanske man själv dra lite nytta av detta.? Jag funderar skarpt på att lotta ut "exklusiva" friluftsupplevelser med mig (jag bjuder dessutom på kaffe), skulle det passa?
Nej nu skall jag faktiskt inte sitta här bakom iMacen och gnälla utan åka iväg och springa en stund i skogen och sedan bada med några goda vänner bastu efteråt i en liten sportstuga, det borde fler göra!
Livet skall inte fyllas med dagar, utan dagar skall fyllas med liv.
Hur dyr är din fond?
När man läser bloggar som skriver om aktier och andra investeringar så återkommer ofta bloggposter om courtage dvs kostanden för att köpa eller sälja aktier. Personligen så jag tycka att det ibland läggs lite väl mycket fokus på en om viss bank har dom eller dom priserna. Låt inte courtaget avgöra vart du har dina pengar kan jag tycka (såvida du inte ägnar dig åt allt för hetsig trading).
Dina kostnader för courtaget består som bekant inte direkt bara av vilka priser som dina banker eller nätmäklare tar utan i högsta grad också hur du själv köper och säljer aktier. Så den som främst påverkar kostnaden för courtage är givetvis den som sitter bakom ratten inte banken. Kostnader för courtage i en aktieportfölj går med lite god välvilja ungefärligt likställa med förvaltningsavgiften på aktiefond (jo jag vet att courtaget liggan utanför förvaltningskostnaden och TKA är ett mer relevant begrepp), den avgift vi alla genom media och goda rådgivare har lärt oss avsky. Fördelen med att äga aktier är att man just inte belastas med någon förvaltningsavgift alls förutom då courtage som man betalar när man köper och säljer aktier.
Tyvärr så tror jag faktiskt att många aktieägare själva skapar sig hög förvaltningsavgift på sina egna tillgångar genom att betala mycket courtage till banken. För denns skull skall man givetvis inte dra sig för att sälja aktier i händelse av att man inte längre vill äga aktier/obligationer/optioner eller vad det nu är frågan om i ett visst företag.
Men hur dyr är din egen fond? Hur mycket har du betalat till banken?
Du sammanställer den totala kostnaden du lagt på köp och säljcurtage under året genom att addera alla courtagekronor och dela med kapitalet du har till förfogande (räkna bort ev. fonder). Som referenssiffra kan nämnas att investmentbolaget Industrivärden har förvaltningskostnader på omkring 0,17% och då ingår alla anställas löner i denna siffra också. Är din ”fond” billigare?
Dina kostnader för courtaget består som bekant inte direkt bara av vilka priser som dina banker eller nätmäklare tar utan i högsta grad också hur du själv köper och säljer aktier. Så den som främst påverkar kostnaden för courtage är givetvis den som sitter bakom ratten inte banken. Kostnader för courtage i en aktieportfölj går med lite god välvilja ungefärligt likställa med förvaltningsavgiften på aktiefond (jo jag vet att courtaget liggan utanför förvaltningskostnaden och TKA är ett mer relevant begrepp), den avgift vi alla genom media och goda rådgivare har lärt oss avsky. Fördelen med att äga aktier är att man just inte belastas med någon förvaltningsavgift alls förutom då courtage som man betalar när man köper och säljer aktier.
Tyvärr så tror jag faktiskt att många aktieägare själva skapar sig hög förvaltningsavgift på sina egna tillgångar genom att betala mycket courtage till banken. För denns skull skall man givetvis inte dra sig för att sälja aktier i händelse av att man inte längre vill äga aktier/obligationer/optioner eller vad det nu är frågan om i ett visst företag.
Men hur dyr är din egen fond? Hur mycket har du betalat till banken?
Du sammanställer den totala kostnaden du lagt på köp och säljcurtage under året genom att addera alla courtagekronor och dela med kapitalet du har till förfogande (räkna bort ev. fonder). Som referenssiffra kan nämnas att investmentbolaget Industrivärden har förvaltningskostnader på omkring 0,17% och då ingår alla anställas löner i denna siffra också. Är din ”fond” billigare?
torsdag 19 november 2009
Allemanskonto/spardepå ett riktigt skitförslag!
Beskattningen av aktier har alltid varit en politisk diskussionspunkt med många förändringar hit och dit i takt med de politiska vindarna. Tänk på 60-talet då behövde man inte skatta alls för vinster man realiserade om man haft aktierna längre än 5 år, men däremot i sanna pomperipossa-andra så fick man i vissa fall betala över 60% av hela kapitalet(!!) i skatt om man råkade ärva föräldrarnas miljonförmögenhet. Huga, det var tider det…
De senaste åren är det många som krävt att beskattning av aktier/kapitalinkomster måste förändras och den verkliga spiken i kistan slog Skatteverkets generaldirektör när han i media sa att skattereglerna är så komplicerade (in minst vid splitt-inlösenprogram) att det är dags att vi inför schablonbeskattning av aktier på något sätt. Aktiespararna och inte minst fondbranschen har krävt att man måste kunna byta aktier och fonder utan att skatt utlöses. Nätmäklarna började skrika att svenska folket måste få friheten att köpa och sälja i högre takt.
Regeringen tillsatte utredningar…
Idag har det börjat läcka ut lite hur regeringen tänkbara beskattning kan tänkas se ut. Enligt gammelmedia så införs en ny sparform spardepå/allemanskonto. I denna spardepå kan man enbart föra in kontanter. Man blir ägarregisterad för alla innehav i spardepån, ev. utdelningar, inlösenprogram och köp försäljningar blir skattefria. Istället så kommer spardepån att schablonbeskattas månatligen eller årligen oklart om det blir med höga eller låga avkastningsskatten. Det blir mao en hybrib mellan gamla kapitalpensionen, kapitalförsäkring men med ägarregistrering. En övergång till spardepå blir frivillig och kräver att nuvarande innehav realiseras och kontanter sätts in i spardepån.
Personligen anser jag att förslaget bör återremitteras till papperskorgen! Ett riktigt uselt skitförslag.
Införande av en spardepå/allemanskonto löser i stort sett ingenting av de problem som påtalats mer än insiderregler kan bli bättre och att spardepåägarna får äta räkmackor på bolagsstämmor samt att Kapitalförsäkringen också blir stendöd som placeringsform om nu det sistnämnda var något eftersträvansvärt?.
Löser spardepån det problemet med att många idag har gamla allemansfonder från 70-talet? Nej, förändrar det beskattningen av aktier? Nej, Blir det mer valfrihet och konkurrens? Nej Skapar det ytterligare förvirring mellan olika sparformer? Ja
Vi tar t.ex. faster Svea 68 år gammal. Hon har sparat och gnetat med några hundralappar i sparbankens allemansfond varje månad sedan Olof Palmes glansdagar. Idag är allemansfonden värd 1Mkr och anskaffningskostnaden 300 000kr, latent reavinst 700 000kr. Svea skulle gärna byta till Avanza Zero då den fonden är i stort sett lika i innehav i respektive fond med 1,4% lägre årliga avgifter. Det skulle ge henne bättre avkastning i framtiden, med ung. 1,4% per år. Är det rationellt för Svea att sälja av allemansfonden betala 210 000kr i skatt och placera 790 000kr i spardepå i Avanza Zero? Knappast! Det skulle ta henne över 20 år innan den nya bättre fonden tog igen kostanden att realisera trots att nya fonden är ett bättre val. Svea bli mao även framgent inlåst i sin dåliga fond!
Ragnar 38 år köpte Ratos och Hexagonaktier för 13 år sedan istället för en ny tjock-tv. Han har god tro på Ratos och Hexagon och vill ha kvar sina aktier. Är det rimligt för honom att sälja av sina aktier med kanske 500% i vinst, betala skatt sätta in pengar i spardepån och köpa tillbaka Ratos och Hexagonaktier? Knappast! Men däremot är det rimligt för honom kanske att nyspara i spardepån med påföljden att han har än mer depåer, konton och skatteregler att hålla koll på
Vi tar Personaldirektören René 42 år som arbetar på börsnoterade stora firman AB. Dom har ett personalaktieprogram där man kan avstå lön mot tilldelade aktier med inlåsning på 10 år i ett ”incitamentsprogram”. Skulle detta fungera i en spardepå som hon kanske ändå har en slant i? Knappast
Nej, Sverige behöver inte ytterligare en sparform för aktier och fonder! Sverige behöver en förändring i beskattning av finansiella tillgångar. Vi behöver också skapa lösningar som förhindrar banker att fortsätta ta ut oskäliga avgifter på gamla och vi behöver en sparform som förenklar byten av finansiella tillgångar.
Stockmans alternativa förslag på spardepå
Till en spardepå kopplas ett anskaffningsvärde som depåförande bank åtar sig att kontoföra och rapportera till skatteverket på samma sätt som en aktiefond. Till spardepån skall föras alla VPC-registerade värdepapper (även optioner) och även kapitalförsäkringar. Gamla värdepapper läggs in i spardepån med sitt nuvarande anskaffningsvärde, kapitalförsäkringar läggs in med anskaffningsvärde=värdet på kapitalförsäkringen. Spardepån får såldes ett anskaffningsvärde och ett nuvärde och görs obligatorisk för alla som äger finansiella tillgångar, vips får vi en ny beskattning.
Inom spardepåns ram kan alla typer av förändringar genomföras helt utan skattekonsekvenser. Utdelningar görs skattefria som i en kapitalförsäkring och alla tillgångar ägarregisteras. För att kompensera staten för frånvaro av utdelningsskatt påförs den låga avkastningsskatten (hälften av skatten mot dagens kapitalförsäkringar o,58% år 2009) att tas ut med några ören/kronor varje dag automatiskt. Eventuella kontantuttag ur spardepån tas upp för reavinstbeskattning som sköts automatiskt av banken.
Te.x. du har ett anskaffningsvärde på spardepån på 1 Mkr och nuvärdet är 2Mkr. Och du plockar ut 100 000kr ur depån så tas 50 000kr tas så upp som kapitalinkomst, Är anskaffningsvärdet 1Mkr och nuvärdet 700 000kr och du tar ut 100 000kr så gör du en kapitalförlust på 30 000kr. Allt redovisas automatiskt i deklarationen helt utan några blanketter precis som aktiefonder.
I samma förslag sänks sedan reavinstbeskattningen till i ett första steg 20% på överskott av kapital och som en konsekvens sänks även avdragsmöjligheterna för kapitalunderskott till 20% (t.x. räntor på bolån) så dämpar vi lite boprisbubbla samtidigt.
Så tycker jag...
De senaste åren är det många som krävt att beskattning av aktier/kapitalinkomster måste förändras och den verkliga spiken i kistan slog Skatteverkets generaldirektör när han i media sa att skattereglerna är så komplicerade (in minst vid splitt-inlösenprogram) att det är dags att vi inför schablonbeskattning av aktier på något sätt. Aktiespararna och inte minst fondbranschen har krävt att man måste kunna byta aktier och fonder utan att skatt utlöses. Nätmäklarna började skrika att svenska folket måste få friheten att köpa och sälja i högre takt.
Regeringen tillsatte utredningar…
Idag har det börjat läcka ut lite hur regeringen tänkbara beskattning kan tänkas se ut. Enligt gammelmedia så införs en ny sparform spardepå/allemanskonto. I denna spardepå kan man enbart föra in kontanter. Man blir ägarregisterad för alla innehav i spardepån, ev. utdelningar, inlösenprogram och köp försäljningar blir skattefria. Istället så kommer spardepån att schablonbeskattas månatligen eller årligen oklart om det blir med höga eller låga avkastningsskatten. Det blir mao en hybrib mellan gamla kapitalpensionen, kapitalförsäkring men med ägarregistrering. En övergång till spardepå blir frivillig och kräver att nuvarande innehav realiseras och kontanter sätts in i spardepån.
Personligen anser jag att förslaget bör återremitteras till papperskorgen! Ett riktigt uselt skitförslag.
Införande av en spardepå/allemanskonto löser i stort sett ingenting av de problem som påtalats mer än insiderregler kan bli bättre och att spardepåägarna får äta räkmackor på bolagsstämmor samt att Kapitalförsäkringen också blir stendöd som placeringsform om nu det sistnämnda var något eftersträvansvärt?.
Löser spardepån det problemet med att många idag har gamla allemansfonder från 70-talet? Nej, förändrar det beskattningen av aktier? Nej, Blir det mer valfrihet och konkurrens? Nej Skapar det ytterligare förvirring mellan olika sparformer? Ja
Vi tar t.ex. faster Svea 68 år gammal. Hon har sparat och gnetat med några hundralappar i sparbankens allemansfond varje månad sedan Olof Palmes glansdagar. Idag är allemansfonden värd 1Mkr och anskaffningskostnaden 300 000kr, latent reavinst 700 000kr. Svea skulle gärna byta till Avanza Zero då den fonden är i stort sett lika i innehav i respektive fond med 1,4% lägre årliga avgifter. Det skulle ge henne bättre avkastning i framtiden, med ung. 1,4% per år. Är det rationellt för Svea att sälja av allemansfonden betala 210 000kr i skatt och placera 790 000kr i spardepå i Avanza Zero? Knappast! Det skulle ta henne över 20 år innan den nya bättre fonden tog igen kostanden att realisera trots att nya fonden är ett bättre val. Svea bli mao även framgent inlåst i sin dåliga fond!
Ragnar 38 år köpte Ratos och Hexagonaktier för 13 år sedan istället för en ny tjock-tv. Han har god tro på Ratos och Hexagon och vill ha kvar sina aktier. Är det rimligt för honom att sälja av sina aktier med kanske 500% i vinst, betala skatt sätta in pengar i spardepån och köpa tillbaka Ratos och Hexagonaktier? Knappast! Men däremot är det rimligt för honom kanske att nyspara i spardepån med påföljden att han har än mer depåer, konton och skatteregler att hålla koll på
Vi tar Personaldirektören René 42 år som arbetar på börsnoterade stora firman AB. Dom har ett personalaktieprogram där man kan avstå lön mot tilldelade aktier med inlåsning på 10 år i ett ”incitamentsprogram”. Skulle detta fungera i en spardepå som hon kanske ändå har en slant i? Knappast
Nej, Sverige behöver inte ytterligare en sparform för aktier och fonder! Sverige behöver en förändring i beskattning av finansiella tillgångar. Vi behöver också skapa lösningar som förhindrar banker att fortsätta ta ut oskäliga avgifter på gamla och vi behöver en sparform som förenklar byten av finansiella tillgångar.
Stockmans alternativa förslag på spardepå
Till en spardepå kopplas ett anskaffningsvärde som depåförande bank åtar sig att kontoföra och rapportera till skatteverket på samma sätt som en aktiefond. Till spardepån skall föras alla VPC-registerade värdepapper (även optioner) och även kapitalförsäkringar. Gamla värdepapper läggs in i spardepån med sitt nuvarande anskaffningsvärde, kapitalförsäkringar läggs in med anskaffningsvärde=värdet på kapitalförsäkringen. Spardepån får såldes ett anskaffningsvärde och ett nuvärde och görs obligatorisk för alla som äger finansiella tillgångar, vips får vi en ny beskattning.
Inom spardepåns ram kan alla typer av förändringar genomföras helt utan skattekonsekvenser. Utdelningar görs skattefria som i en kapitalförsäkring och alla tillgångar ägarregisteras. För att kompensera staten för frånvaro av utdelningsskatt påförs den låga avkastningsskatten (hälften av skatten mot dagens kapitalförsäkringar o,58% år 2009) att tas ut med några ören/kronor varje dag automatiskt. Eventuella kontantuttag ur spardepån tas upp för reavinstbeskattning som sköts automatiskt av banken.
Te.x. du har ett anskaffningsvärde på spardepån på 1 Mkr och nuvärdet är 2Mkr. Och du plockar ut 100 000kr ur depån så tas 50 000kr tas så upp som kapitalinkomst, Är anskaffningsvärdet 1Mkr och nuvärdet 700 000kr och du tar ut 100 000kr så gör du en kapitalförlust på 30 000kr. Allt redovisas automatiskt i deklarationen helt utan några blanketter precis som aktiefonder.
I samma förslag sänks sedan reavinstbeskattningen till i ett första steg 20% på överskott av kapital och som en konsekvens sänks även avdragsmöjligheterna för kapitalunderskott till 20% (t.x. räntor på bolån) så dämpar vi lite boprisbubbla samtidigt.
Så tycker jag...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
