fredag 16 november 2007
Direktavkastning vs. obligationsränta
Många aktiespararen har en mycket klok och långsiktig strategi att investera främst i bolag som ger hög och stabil aktieutdelning sk. hög direktavkastning (akiteutdelningen i relation kursen idag). Det finns mycket som tyder på att en strategi som denna övertiden är framgångsrik. Lika så finns det många som letar höga räntor på sitt konto och obligationssparande. En jämförelse mellan dessa båda ränteinkomster är på sin plats.
Låt säga att vi idag kan välja att investera i en akie med 4,5% i direktavkastinng i jämförelse med 4,5% på bankboken (t.ex. Kaputhing Edge) vad är för och nackdelarna med respektive sparform?
Med bankräntan kan du alltid känna dig säker på att du garanterat får just det 4,5% i ränta per år och att pengarna är trygga. Se dock till att kontot omfattas av svensk insättningsgaranti och att du inte har mer än 250 000kr på varje konto vilket är gränsen för den svenska insättningsgartin i händelse av att banken skulle gå i konkurs vilket förhoppningsvis inträffar ytterst sällan. Kontosparande passar därför alldeles förträffligt till sparande för en viss sak som man skall köpa vid en viss tid. 4,5% i dagens låginflationsekonomi ger en ganska bra real avkastning. Däremot kan man aldrig direkt räkna med att tjäna pengar på kontosparande utan det är mest en sparform för att bevara pengars värde
Aktierna som också ger 4,5% i direktavkastning är desto osäkrare. För det första så måste bolaget tjäna så mycket pengar och ha en tillräckligt stabil balansräkning så att man defacto har råd att betala ut utdelningen varje år. Utdelning i är högsta grad cash i handen så luras inte av att titta på det redovisade resultatet allt för mycket utan titta desto mer på kassaflödet. Redovisade vinster osv. kan man som bekant "mixtra" lite med men pengar det kan man aldrig trolla med, dom måste finnas där när man genomför en aktieutdelning. Givetivs är det också på det sättet att om bolaget börjar tjäna allt mindre pengar ja då är det stor chans att aktieutdelningen sänks. En annan faktor som ofta en nybörjare får erfara är att aktiekursen i stort sett alltid sjunker lika mycket som man delar ut i aktieutdelning den dagen utdelningen genomförs. Då kommer givetvis följdfrågan, är det då verkligen någon nytta med att få utdelning om kursen sjunker, det känns ju lite som gungorna och karusellerna, eller? Går det inte att tjäna pengar på utdelningar?
För att exemplifiera tar vi aktier i bolaget Guld och gröna skogar AB vars aktie kostar 100kr stycket och ger en utdelning på 4,5kr per aktie. Året går och styrelsen föreslår till bolagsstämman en utdelning på 4,50kr. X-dagen kommer och kursen sjunker till 95,5kr någon dag senare får aktieägarna sina 4,5 kr i handen. Ingen vinst gjord men du äger trots allt exakt samma företag med exakt samma bakomliggande fundamentala värde förrutom då att man har lite mindre pengar på banken efter utdelningen därav kursfallet för aktien. Men förhoppningsvis så så fortsätter bolaget att tjäna pengar ju längre tiden går och sedan är dom där intjänade pengarna större än vad man delade ut och vips så kanske 95,5 framstår som ganska billigt igen, elle kanske inte. Året efteråt ger man förhoppningsvis återigen aktieutdelning. Står aktien då i pris 95 och ger 5 kr i aktieutdelning sjunker den sedan till 90 kr och din årliga avkasting är högre än 4,5% per år. Pengarna från akteiutdelningar kan ju också med fördel användas för att köpa nya aktier och därmed öka kommande års utdelningar.
Däremot finns det en viktig trigger att ta hänsyn till när det gäller aktier kontra obligationer och räntesparande och det är att aktieutdelningar självfallet kan sjunka av att vinsterna i bolaget sjunker men förhopppningsvis råder det en motsatt trend åt andra hållet på lång sikt där aktieutdelningar kan tänkas öka av det skälet som jag skrev om i tidigare blogginlägg, där tid, inflation, ökat välstånd och ökad konsumtion allt som oftast leder till att företagens vinster med tiden växer till sig vilket skapar värde för dig som aktieägare. Vissa bolag lyckas öka sina vinster snabbare medan vissa bolag nog enbart klara av att höja utdelningarna i takt med inflationen.
Så den där aktien som gav dig 4,5kr per aktie i aktieutdelning kanske om 10 år med 10% årlig ökning av utdelningen ger dig 11,7kr per aktie och du köpte som bekant aktien för 100kr stycket så "räntan" och direktavkastningen blir ju nu nästan 11%. Minst sagt hyggligt i förhållande till bankboken och vad kursen står i blir kanske inte så viktigt om vi får 11% i näven varje år. Men ganska troligt är att aktien däremot har följt med upp så att direktavkastningen fortfarande är 4,5% per år. Eller kanske har du gjort ett ritkigt aktieklipp där aktien nu handlas till 3% i direktavkastning vilket betyder att aktien gått upp till kursen 389kr, inte så dumt. Tittar du in på kontot 10 år senare igen kanske utdelningen är 25 kr per aktie vilket nu ger en ränta på 25% på den ursprungliga satsningen.
Detta leder oss fram till strategivalet är det bra eller dåligt att investera i bolag med hög eller låg aktieutdelning? Det finns mao två faktorer att ta hänsyn till, dels direktavkastningen idag men också utdelningstillväxten i framtiden dvs hur mycket som utdelningarna växer. Hög aktieutdelning i sig gör ingen människa glad på lång sikt om den inte växer. Så aktieinvesteringar i syfte att få aktieutdelningar i handen måste ske med en avvägning mellan tillväxt och stabilitet.
Så köp gärna aktier med hög direktavkastning men sök då sådana investeringar som trots ändå har förmågan att öka utdelningarna på lång sikt. På lång sikt har utdelningstillväxten större betydelse än man tror.
Vill du lära dig mer om investeringar i aktier med hög direktavkastning rekomenderar att följa skribenten Petrusko som brukar skriva på DI börssnack. Klok och konsekvent skribent som uteslutande investerar i högkvalitativa aktier med hög direktavkastning.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vilket bra inlägg och analys!
SvaraRaderaDetta är något som inte kan nämnas för ofta. Riktigt viktigt med att man är införstådd med hur utdelningarna påverkar ens framtida placeringar
SvaraRadera