fredag 30 november 2007
Inflationen och kampen mot den
Gårdagens kvällsdiskussion med min fru handlade om inflationen och kampen mot denna. Det hela inleddes med en diskussion om barnvagnar. När frun föddes 1980 så införskaffades hennes mormor och morfar en mycket fin barnvagn till det lilla nyfödda knytet och enligt utsago skall denna Emmaljunga barnvagn ha kostat 800kr och enligt svärmor skall denna barnvagn ha varit i den högre prisklassen då 1980. En fin barnvagn i den högre prisklassen av idag kanske kostar ca. 4000kr vilket är en uppgång på 400% för barnvagnspriserna!.
Man kan tro att priset på barnvagnar borde följa inflationen i vårt samhället men icke sa nicke. I jämförelse mellan dessa barnvagnar visar faktiskt på att priset på barnvagnar under 27 år tid har ökat med så mycket som ca. 6,5% om året dvs en bit över inflationen om jag förstår saken rätt. Skulle vi istället för att köpa barnvagnen 1980 satt in dessa 800 kr på banken hade vi faktiskt inte haft råd att köpa en likvärdig barnvagn idag. Vi har helt enkelt tappat köpkraft även om vi kanske över tiden har fått omkring 4% i ränta på bankboken. Så även om vi hade varit rikare
Lika skrämmande blir jämförelsen om man själv tänker att man är pensionär om låt säga 30 år och inflationen tar bort 3% av en kronas kraft varje år vilket då betyder att en tusenlapp bara är värd ca. 400 kr om 30 år. Mjölken har stigit i pris till kanske 40 kr litern, Elen kostar säkert minst 4kr kWh, Den lilla hyresrätten med 5000kr i hyra idag får du punga ut över 12 000kr i månaden för, bilen du idag köper för 180 000kr kostar ca. 430 000kr om 30 år, TVn går lös på över 40 000kr om den kostar 10 000kr idag. Dessutom finns det med säkerhet produkter som barnvagnar som ökar kraftigare än inflationen i pris. Dessutom får det en liten tråkig effekt på sparpengarna om du t.ex. har sparat ihop två miljoner kronor så är dessa pengar värda mindre än 800 000kr i dagens köpkraft.
Inflationen är således en synnerligen viktig och stark kraft på så lång tid som gör att dina besparingar och pengar ständigt blir mindre värda. Den som väljer att spara pengar istället för konsumtion, för såldes en kamp mot inflationen. Om inte sparpengarna genererar en avkastning höge än inflationen blir sparpengarna mindre värda. Som exemplet visar ovan så är det förhållandevis troligt att ett sparande på ett bankkonto kommer ge en avkastning som i mångt och mycket blir likvärdig med inflationen.
Därmed inte sagt att räntebärande placeringar skulle vara en dålig placering i vissa lägen. Under vissa perioder kommer räntebärande placeringar ge en avkastning bättre än både reala tillgångar (fastigheter, skog) och aktiesparande. Särskilt då också om man placerar i rätt obligationer vid rätt tillfälle. Kanske är företagsobligationer med lite lägre kreditvärdering idag en bra placering med tanke på kreditoron, tex. Ger nu börsaktuella företaget Black Earth Farming över 10% i ränta på deras 4 åriga obligationslån just nu. Men i längden kommer inflationen att äta upp avkastningen på räntebärande placeringar så för den genomsnittlige Svensson är nog därför amortering av bostadslån bland de bästa sparformer som finns där kombinationen av låg risk och en avkastning högre än inflationen ger en attraktiv lågriskinvestering. Dessutom sänker det dina MÅSTE kostnader på tal om det förgående inlägget.
Men om man skall få en avkastning utöver inflationen och ta del av samhällsutvecklingen mer än ev. reala löneökningar är man därför i mångt och mycket hänvisad till att spara i företags egna kapital dvs aktier. En avkastning på 7% ger en tusenlapp tre gånger så hög köpkraft om 30 år som idag. Det kanske låter lite men du uppnår syftet med att sparande verkligen blir ett sparande som med tiden ökar din köpkraft.
Och vi avslutar väl med ett citat från aktiespararnas kampanj som dom hade för något år sedan. Investerade du 598 kr i en ljusrosa Bagheera overall 1986? Om du hade investerat i aktier istället hade du haft 6664 kr idag. Kan en Bageera overall kosta 1000kr idag?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
"Men om man skall få en avkastning utöver inflationen och ta del av samhällsutvecklingen mer än ev. reala löneökningar är man därför i mångt och mycket hänvisad till att spara i företags egna kapital dvs aktier."
SvaraRaderaJo, jag har noterat sedan tidigare att det är denna modell av samhället som bor i ditt huvud. Inflationen är 3% och resten (differensen upp till normal aktieutveckling) är "samhällsutveckling". Jag skall givetvis inte be dig förklara närmare för det kan du inte.
"Investerade du 598 kr i en ljusrosa Bagheera overall 1986?"
SvaraRaderaNej, men 1987 – när mina klasskompisar just tröttnat på sina Bagheeraoveraller? – investerade jag 890:– i tre stycken H&M-aktier. Hade jag fattat hur stor andel courtaget blev på en sådan liten affär hade jag kanske ansträngt mig för att skrapa ihop lite mer pengar... Tvingades sälja för ett antal år sedan, men de hade varit värda cirka 120 000:– idag (exkl utdelningar, exkl skatt). Önskar jag visste vad som är dagens H&M!
Häpp! Har min Bagheeraoverall kvar någonstans tror jag.
SvaraRaderaDagens HM tror jag är just HM.
Hej, en svensktillverkad Emmaljunga med "lufthjul" kostar cirka 8000 kr sa okningen blir dubbelt sa hog. Samtidigt kan man kopa ganska schyssta vagnar fran andra tillverkare som lagt produktionen i Kina till mindre an en fjardedel, speciellt utomlands.
SvaraRaderaSjalv kopte vi en bagagnad Brio vagn (utan lufthjul - vem vill fa punka pa barnvagn) for 1000 kr och da ingick en Babybjorn sele :)
Har aven kopt en fin joggingbarnvagn (designad i USA men tillverkad i Kina) for cirka 500 kr. Dyrt sager mina Malaysiska kollegor :)
Den materiella standarden har hojts ordentligt. Hogre effektivitet och utnyttjande av lagkostlander har nog bidragit till detta.
Min morfar sa alltid att allting ar sa billigt nufortiden. Pa hans tid tog det en vecka att tjana in tillrackligt for att kopa ett par gummistovlar, det fixar det flesta idag pa nagra timmar eller max en dag beroende pa lon och stovelkvalitet. Vi jamforde min dagspenning i lumpen (muckade 1988) jamfort med hans dagspenning i lumpen cirka 50 ar tidigare. Bade rackte till en fika av typ kaffe+kanelbulle samt ett paket cigaretter med skrammande exakthet.
Fastigheter i USA har nastan exakt foljt inflationen om man tittat fran 1890 och fram till 1997. Fran 1997 och framat har fastighetspriserna exploderat och fordubblats vilket innebar att fastighetspriserna borde falla ca 40% for att folja kurvan fran 1890-1997. Och priserna "over there" har fallit, lite olika i olika stader och stater men utan tvekan sjunkande priser. Fragan ar om vi skall ner anda till 1997 nivan (rensad fran inflationen) eller parkera oss lite hogre. Samma resa vantar i Spanien, England, Danmark, Sverige och Norge. Och an varre i manga asiatiska lander. Hyrorna i Singapore har hojts ca 30% bara i ar. Min kollega betalar idag 4000 EUR for en normaltrea (i bra lage) och detta ar inte hallbart i langden.
Inflationen kommer att trycka upp rantorna och trycka ned fastighetspriserna och aktierna kommer isafall att folja med nedat.
Spara de rosa overallerna. Kan bli kultforklarade och kosta multum pa E-bay om 50 ar :)